Rytmedoktor

Allt om förmaksflimmer

Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmstörningen vi känner till. Ungefär 300 000 svenskar har förmaksflimmer – vissa har det hela tiden men många har det bara periodvis. Förmaksflimmer kan öka risken för blodproppar – tyvärr ofta i hjärnan. Dessutom kan förmaksflimmer försvaga hjärtats pumpkraft, så du utvecklar ”hjärtsvikt”.

Du kanske misstänker att du har förmaksflimmer men har inte fått diagnosen ännu. Kanske har du redan fått diagnosen och påbörjat behandling. Kanske är din behandling inte tillräckligt effektiv – och vad kan man göra? Kanske är du tveksam till om du får rätt behandling. Och dessutom funderar du säkert också på om du själv kan göra något för att förbättra din situation och förhindra att problemet utvecklas vidare.

Tryck på de olika poängen för att se mer om var du står och vad du kan göra härifrån.

Primär Förebygga

Förmaksflimmer är den absolut vanligaste hjärtrytmstörningen. Det finns dock ett antal andra hjärtrytmstörningar som kan orsaka episoder av snabba hjärtslag. De kan antingen ha ursprung från hjärtats förmak (atria), från AV-knutan, från hjärtats ventriklar eller bero på extra ledningsvägar mellan förmak (atria) och ventriklar (ventriklar).

hjerterytmeforstyrrelser, hjerteflimmer, atrieflimren

Lär dig allt om hjärtrytmrubbningar med våra videosamlingar

Videosamling: Behandling & förebyggande

Denna videokurs kommer att ge dig en bättre förståelse för de olika typerna av ablationsbehandling för förmaksflimmer och förmaksfladder.

Olika typer ablationsbehandling

Denna videokurs kommer att ge dig en bättre förståelse för de olika typerna av ablationsbehandling för förmaksflimmer och förmaksfladder.

peter steen hansen

Videosamling: Allt om förmaksflimme (Dansk)

Den här videosamlingen går igenom de olika huvudämnena inom förmaksflimmer. Den beskriver i detalj vad du bör veta och besluta dig för att ta kontroll över ditt liv med förmaksflimmer.

Rytmdoktors Webinars (Danska)

I Rytmdoktor’s Webinars tar Peter Steen Hansen upp debatten med andra experter på hjärtat och dess underhåll, för att diskutera allt från behandling till träning & livsstil!

Peter besvarer

Förfrågningar från personer med hjärtrytmrubbningar

Jag upplever ofta att det liksom blir en paus i mina hjärtslag – och sedan blir nästa hjärtslag mycket hårdare.

Peters svar:

Det du upplever är sannolikt ”extraslag” – det kallas också för ”felaktiga slag” eller ”extra hjärtslag”. Normalt styrs hjärtats elektriska aktivitet mycket precist, men vissa av oss tenderar att få extraslag. Dessa kan komma från områden i både förmaken och kamrarna. Ofta gör extraslagen att hjärtats egen elektriska impulsbildare (”sinusknutan”) tar en kort paus innan den blir aktiv igen. Det är denna paus du känner som ett uppehåll i hjärtslagen, och pausen gör att hjärtkamrarna fylls mer än normalt. Det innebär att det första hjärtslaget efter pausen känns hårdare.

Jag känner ofta ett tryck i bröstet – ibland kan det också kännas i tänderna och upp i min vänstra axel. Jag känner det oftast när jag gör något fysiskt, som trädgårdsarbete eller cykling.

Peters svar:

Hjärtat är en muskel och behöver mer syre vid ansträngning än i vila. Om du känner obehag, tryck eller smärta i bröstet vid fysisk aktivitet – eller i kallt och blåsigt väder – kan det vara ett tecken på åderförkalkning i hjärtats kransartärer. Det är viktigt att du pratar med din läkare om detta. Ofta rekommenderar din husläkare en remiss för vidare undersökning på sjukhusets hjärtavdelning eller hos en hjärtspecialist.

Ibland upplever jag att min puls skenar iväg. Plötsligt kan den stiga från normal till 180 slag per minut och sedan återgå till det normala efter några minuter.

Peters svar:

Det du upplever är sannolikt en episod av hjärtrytmrubbning. Om pulsen plötsligt stiger till en mycket hög nivå och lika snabbt sjunker igen, kan det röra sig om en hjärtrytmrubbning som du bör diskutera med en hjärtspecialist. Den vanligaste rytmrubbningen, förmaksflimmer, beter sig dock oftast inte så. Andra rytmrubbningar, som AVNRT eller WPW, kan däremot ge liknande symtom.

Ibland känner jag mig mycket yr, nästan som om jag ska svimma.

Peters svar:

Detta kan bero på att hjärtat ibland inte bildar tillräckligt med hjärtslag, antingen för att sinusknutan inte fungerar som den ska, eller för att de elektriska signalerna inte leds effektivt från förmaken till kamrarna. En längre registrering av hjärtrytmen (Holter-monitorering) kan ge mer information. Om det visar sig att hjärtat inte genererar eller leder impulserna korrekt kan en pacemaker vara nödvändig.

Jag vaknar ofta på natten och känner att mitt hjärta slår oroligt.

Peters svar:
Förmaksflimmer förekommer ofta nattetid, särskilt i vila. Många upplever också ökad urinträngning. Om du upplever perioder av oroliga, snabba och oregelbundna hjärtslag bör du tala med din läkare.

Det senaste året har jag ibland haft svårt att hänga med under promenader.

Peters svar:

Om du på kort tid upplever minskad ork är det viktigt att diskutera detta med din läkare. Det kan finnas bakomliggande orsaker som bör undersökas och behandlas.

Mitt blodtrycksmätar visar ofta en indikation på oregelbunden puls.

Peters svar:

Många blodtrycksmätare har en indikator för oregelbunden puls, vilket kan tyda på förmaksflimmer. Det är viktigt att du diskuterar detta med din läkare. 

Sedan jag började ta hjärtmedicin har jag förlorat mycket ork.

Peters svar:

Vissa hjärtmediciner, såsom betablockerare, kan sänka pulsen och minska förmågan att öka pulsen vid fysisk aktivitet. Det är viktigt att du talar med din läkare om detta.

Sedan jag började ta betablockerare har jag gått upp 10 kg i vikt.

Peters svar:

En frekvent biverkning av medicinering med ”betablockerare” är att pulsen inte hänger med lika bra när man vill göra något fysiskt. Det gör att du lättare tappar andan – och därmed inte har samma fysiska kapacitet som normalt. Och det betyder återigen att du ofta börjar begränsa dina fysiska aktiviteter. Du tar färre och kortare resor. Slutar cykla, springa eller simma. Tar inte mycket av trädgården eller huset. Och allt detta begränsar din energiförbrukning – din ämnesomsättning blir mindre. Ofta åtföljs detta inte av att du också förbrukar mindre energi – äter mindre. Och det betyder kort och gott att du förbrukar mer energi än du förbränner. Och går därför upp i vikt. Lyckligtvis finns det andra sätt att behandla ditt hjärtrytmproblem – det är därför viktigt att du pratar med din läkare om det. Och du kan bli remitterad till sjukhusets hjärtpoliklinik eller till en praktiserande hjärtspecialist (”kardiolog”).

Podcast (Dansk)

Når blodproppen rammer

Många svenskar lever med hjärtflimmer utan att veta om det. Men när först blodproppen slår till kan konsekvensen bli stora. Från handikapp som talsvårigheter och förlamning till problem med minnet och andfåddhet. Men varför kallas sjukdomen hjärtflimmer när blodproppen oftast förekommer i hjärnan? Och vilka symtom ska man vara särskilt uppmärksam på? Det kan du få svar på i denna episod av ”När blodproppen slår till”:

E-bog

ABC – för dig med förmaksflimmer

Oavsett om du först nyligen har fått konstaterat förmaksflimmer eller om du har haft förmaksflimmer under en längre period finns det olika ämnen om denna hjärtrytmstörning som är bra att känna till. Jag vill försöka ge mitt bud på vad du som patient med förmaksflimmer bör veta. Jag har valt att dela upp ämnen i olika kapitel som tillsammans gärna skulle fungera som en form av ”Kurs för dig med förmaksflimmer”.