När ska ablationsbehandling för förmaksflimmer övervägas?

Bedömningen av vem som ska erbjudas ablationsbehandling för förmaksflimmer är en uppgift för specialister. Det vill säga att bedömningen ska göras i samarbete mellan dig och en läkare som är specialiserad på hjärtsjukdomar (en kardiolog).

Vi har inga belägg för att ablationsbehandling – eller annan behandling för förmaksflimmer, bortsett från blodförtunnande medicin – förlänger ditt liv. Ställningstagandet till behovet av blodförtunnande medicin är absolut viktigt för att minska risken för blodproppskomplikationer så mycket som möjligt. Utöver detta är det först och främst hur plågad du är av ditt förmaksflimmer, som ska bestämma behandlingsformen. Och – om du får medicinsk behandling för ditt förmaksflimmer – om du har så plågsamma biverkningar av medicinen, att det motiverar ett byte av behandling.

Däremot har det nyligen kommit resultat från en stor europeisk studie som har visat att personer med förmaksflimmer som har inträffat under det senaste året har lägre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom och lägre risk för blodproppar i hjärnan. (”Stroke). ”), om den behandlas för att återställa normal hjärtrytm. Oavsett om du använder medicin eller ablation (“EAST-studien”). 

Förmaksflimmer i två former

Förmaksflimmer finns i två former – attackvis/periodiskt eller konstant. Attackvis ska förstås som att episoder med förmaksflimmer går över av sig själv, medan konstant förmaksflimmer endast går över om man gör en elkonvertering (elektrisk stöt) eller – i vissa fall – om man får medicinsk behandling. Allmänt är chanserna för att få normal hjärtrytm störst, om förmaksflimret uppträder attackvis. Attackvis förmaksflimmer kallas på läkarspråk för paroxysmalt förmaksflimmer, medan konstant förmaksflimmer kallas persisterande eller permanent förmaksflimmer. Ofta är förmaksflimret periodiskt i början, med korta episoder och långa perioder mellan dem, där hjärtrytmen är normal. Men efter hand – en utveckling som kan ta månader till år – blir anfallen tätare och av längre varaktighet. Och vid någon tidpunkt blir förmaksflimret konstant. Det betyder att det finns förmaksflimmer hela tiden, om man inte ger en elstöt eller gör en medicinsk konvertering.

Vid attackvis förmaksflimmer bör man överväga ablationsbehandling om:

• Livskvaliteten är påverkad (ofta nedsatt fysisk kapacitet, ökad tendens till andfåddhet, oroskänsla i bröstet, dålig koncentrationsförmåga) trots medicinsk behandling.
• Livskvaliteten är påverkad på grund av medicinsk behandling. Alltså påverkad livskvalitet på grund av biverkningar av den medicin du har fått utskriven av läkaren.
• Om du i övrigt har ett normalt hjärta och är frisk, bortsett från ditt episodiska förmaksflimmer och vill ha ablation som alternativ till medicinsk behandling. Det vill säga att du inte har provat medicinsk behandling för förmaksflimret ännu. Önskemål om ablationsbehandling ska föregås av en grundlig information om denna typ av behandling, inklusive förväntningar på effekt och risk för komplikationer.

Vid konstant förmaksflimmer kan man överväga ablationsbehandling om:

• Livskvaliteten är påverkad trots medicinsk behandling
• Livskvaliteten är påverkad på grund av biverkningar av medicinsk behandling
• Och förmaksflimret inte har varit konstant för länge. Och med ”för länge” menas längre än ett år eller mer. Samtidigt med långvarigt konstant förmaksflimmer ser man ofta vid en ultraljudsskanning av hjärtat att förmaken (atrierna) är betydligt förstorade. Detta ger i sig en lägre förväntan att kunna återupprätta normal hjärtrytm.

Förmakflimmer och livskvalitet

De absolut flesta personerna med förmaksflimmer har hög livskvalitet och bra fysisk aktivitetsnivå om de behandlas med medicin. Vi ska dock alltid – som läkare – fråga om möjliga biverkningar av den medicinska behandlingen. Vanliga biverkningar av medicinsk behandling är ökad trötthet, nedsatt fysisk kapacitet, ökad tendens att tappa andan vid fysisk aktivitet. Alltså symtom som kan likna dem man upplever på grund av förmaksflimret. Det kan alltså vara svårt att skilja mellan symtom som uppstår på grund av flimret och symtom på grund av biverkningar av den medicinska behandlingen.

Vi har tills nu räknat med att omkring 5 % – eller en av tjugo – av patienterna som har förmaksflimmer bör erbjudas ablationsbehandling. Som framgår av ovanstående är det viktigt att behandla förmaksflimret effektivt medan det ännu är periodiskt. Man bör därför inte vänta för länge med att överväga ablationsbehandling. De nya europäiska undersökningsresultat visar på att vi ska vara mer aktiva i att återskapa normal hjärtrytm – inklusive ablationsbehandling.