Vad kan du göra själv?
Oftast kan du inte hitta något mönster i när, eller i vilka situationer, du får episoder med förmaksflimmer. Vi känner dock till vissa sammanhang där det – åtminstone statistiskt – finns ökad förekomst av flimmer.
Förmaksfladder
Förmaksfladder (atriefladder) förekommer i regel hos samma personer som kan ha förmaksflimmer. Förmaksfladder kan dock även förekomma enbart.
Förmaksflimmer och motion
Det finns många undersökningar som har påvisat ett så kallat U-format samband mellan nivån på idrottsaktivitet och förekomst av förmaksflimmer.
Kronisk obstruktiv lungsjukdom – KOL
Kronisk lungsjukdom medför ofta ökat tryck i lungkretsloppet och kan därför belasta hjärtat. Den vanligaste kroniska lungsjukdomen är KOL. Personer med KOL får oftare förmaksflimmer än personer som inte har någon lungsjukdom.
Förhöjd ämnesomsättning (”Hypertyreos”)
Vid förhöjd ämnesomsättning produceras det för mycket ämnesomsättningshormon i sköldkörteln. Sköldkörteln sitter framtill på halsen. Ibland kan den vara förstorad eller öm, om man har förhöjd ämnesomsättning.
Nedsatt pumpkraft i hjärtat (hjärtsvikt)
Begreppet hjärtsvikt kan låta våldsamt och skrämmande. Det är bättre att tänka på det som: ”Mitt hjärta arbetar inte så bra som det borde, och behöver behandling för att understödja dess funktion.”
Symtomen på en blodpropp i hjärnan
Hänger ena mungipan plötsligt ner, är det plötsligt svårt att tala eller känns det ena benet eller ena armen plötsligt fôrlamad? Då ska du ringa 112 – det kan vara tecken på en blodpropp i hjärnan.
Symtom på förmaksflimmer
Medan förmaksflimret håller på kommer hjärtats pumpfunktion att fungera ineffektivt. Det vill säga att det kommer ut mindre energi till kroppen än normalt.
Olika typer av förmaksflimmer
Det finns tre olika typer av förmaksflimmer: Attackvis förmaksflimmer (kallas även ”paroxysmalt förmaksflimmer”), Konstant förmaksflimmer (kallas även persisterande förmaksflimmer), Kroniskt förmaksflimmer (kallas även permanent förmaksflimmer).