Rytmedoktor - allt om förmaksflimmer och andra hjârtrytmstôrningar
  • Allt om förmaksflimmer
    • Symtom
    • Behandling
    • Förebygga
    • Riskfaktorer
    • Livet med förmaksflimmer
  • Andra hjärtrytmstörningar
  • hjärtat och kretsloppet
  • SvenskaSvenska
    • EnglishEnglish
    • Norsk BokmålNorsk Bokmål
    • DanskDansk
14. februari 2022 av Peter Steen

Historisk perspektiv på förmaksflimmer

Historisk perspektiv på förmaksflimmer
14. februari 2022 av Peter Steen

Även i gamla texter och illustrationer från antika Egypten, Grekland och Mesopotamien har man förstått att det kunde finnas förekomst av sjukdomar i hjärtat. I en gammal egyptisk relief ses en människa med en fågel i en bur lite till vänster om bröstets mitt – precis där hjärtat är i bröstet. Fågeln i buren ska illustrera den oregelbundna hjärtrytmen som kan observeras hos vissa.

Sir William Harvey

Den engelska läkaren och fysiologen, Sir William Harvey (1578–1657), var den första som mer vetenskapligt hanterade hjärtat och cirkulationen. I verket Exercitatio Anatomica de Motu Cordis et Sanguinis in Animalibus (latin för ”En anatomisk övning om hjärtats och blodets rörelse i levande varelser”) som är det mest kända verket av William Harvey, beskriver han – som det första (1628) – det nära sambandet mellan hjärtslag, puls och blodcirkulation.

Harvey konstaterade att ”det finns bara en orsak till pulsen i kroppen (som känns vid handleden eller i nacken (mitt tillägg)) och det är sammandragning av vänster kammare”. Och han konstaterade också att pulsen i lungkretsen (”den lilla kretsen”) beror på sammandragning av höger kammare. Dessutom observerade han på döende djur att den sista strukturen i hjärtat som slutade sammandragas var högra atrium – och till och med så exakt placerad att han kunde säga att det var området nära ursprunget av höger förmaks ”hjärtöra”! Och dessutom – innan hjärtat stod helt stilla – fanns det inga regelbundna, utan ganska snabba och oregelbundna sammandragningar.

Sir William Harvey
Sir William Harvey

Sir William Harvey påvisade detta:

  • Hjärtat fungerar som en muskelpump som ansvarar för blodcirkulationen i kroppen (”den stora kretsen”) och genom lungorna (”den lilla kretsen”).
  • Hjärtrytmen styrs från höger förmak (höger atrium), närmare bestämt från ett område kring ursprunget för det högra förmaks hjärtöra. Det är exakt den plats vi idag vet ”sinusnoden” – hjärtats ”relästation” – har.
  • Hjärtrytmen kan – under vissa omständigheter – vara oregelbunden. Och eftersom oegentligheten fanns i höger förmak, var Harveys beskrivning den första ”korrekta” beskrivningen av förmaksflimmer eller ”förmaksflimmer”.

Kunskap och kännedom spridde sig under renässansen mycket långsammare än idag. Det skulle därför ta lite mer än 200 år (!) innan Harveys sinnrika observationer togs upp och vidareutvecklades. Under den mellanliggande perioden var den rådande uppfattningen ”på berget” att hjärtat och artärerna levde vart sitt liv. Bland annat på grund av observationer om att hjärtslagen och de pulsslag som känns inte alltid följde varandra.

Jean-Baptiste de Senac

Den franske läkaren Jean-Baptiste de Senac (1693–1770) bekräftade Harveys observationer av förmaksflimmer i det döende hjärtat. Och också att de normala hjärtslag – ”sinusslagen” härstammar från området högt i högra förmaket, där vi – idag – vet att ”sinusknutan” är belägen. de Senac observerade att belastning på hjärtat kan ha en effekt på hjärtkontraktionen. Detta baserades på observationer av patienter med ”febris rheumatica” (på svenska: ”reumatisk feber”) – det var en sjukdom som ofta sågs tidigare, där en följd av vanlig halsfluss med streptokockbakterier kunde vara ett inflammatoriskt tillstånd i hjärtklaffarna.

Jean Baptiste de Senac
Jean Baptiste de Senac

Dr. Thomas Lewis

År 1909 beskriver den engelska läkaren och forskaren, Dr. Thomas Lewis, ”auricular fibrillation” (ett annat ord för förmaksflimmer som fortfarande finns i franskt medicinskt språkbruk som ”fibrillation auriculaire”) i en kort artikel: ”Auricular Fibrillation: A Common Clinical Condition” i ”The British Medical Journal”.

Sir Thomas Lewis
Sir Thomas Lewis

Thomas Lewis beskrev förmaksflimmer som en mycket frekvent följeslagare till försnävrad mitralisklaff – återigen med bakgrund i ovan nämnda, vid den tiden, vanliga sjukdomen ”reumatisk feber”. Han beskrev EKG -mässiga kännetecken: den helt oregelbundna och snabba elektriska urladdningen från hjärtats förmak och den varierande ledningen av dessa impulser till hjärtats ventriklar, med den därav varierande pulsfrekvensen. Men inte bara variationen i pulsfrekvensen kan förklaras av den elektriska ”flimmer” i förmaken.

Oregelbundna puls

Även skillnaden i pulsstyrka kan förklaras av den oregelbundna pulsen. När det bara var kort mellan hjärtslagen var pulsen svag och när det var längre mellan hjärtslagen blev pulsslagen också starkare. Han förstod att detta återspeglade den tid det tog hjärtat att fylla sig själv. Om det bara var kort mellan hjärtslagen, fylldes vänster kammare bara delvis innan det drog ihop sig och gav upphov till en svag pulsvåg av blod in i kroppen. Om det fanns mer tid för fyllning av vänster kammare orsakade det också att blod skickades ut i kroppen med en starkare pulsvåg.

Skillnaden mellan hjärtrytmen och pulsen, som tidigare beskrivits och förståtts som om hjärtat och artärerna levde ”var sitt liv”, förstod Lewis alltså bara återspeglade olika kraft i pulsvågen under förmaksflimmer, beroende på hur fylld vänster kammare hinner bli mellan var och en av de oregelbundna hjärtslagen. Lewis var också den första som förstod varför digoxin – extraherat från digitalisväxten – har en saktande effekt på pulsen när du har förmaksflimmer. Nämligen genom att bromsa impulslinjen genom ”AV -knutan” – relästationen mellan förmaken och hjärtkamrarna. Intressant är att de första typerna av medicin som har beskrivits med effekt mot förmaksflimmer är ”naturmedicin” – nämligen kinin (extraherad från kinabark) och digitalis (extraherad från växten ”digitalis” av fingerborgssläktet).

Digitalisplanten historisk perspektiv på förmaksflimmer
Digitalisväxten

Hans observationer var dels baserat på samtida mätningar av pulskurvor och observationer av hjärtats sammandragningar, dels på ”EKG-registreringar” av hjärtats elektriska aktivitet.

EKG-registreringar

EKG-registreringar hade strax innan blivit möjliga på grund av utrustning som den nederländska läkare och forskare Willem Eindthoven utvecklade i åren 1901–1903.

Willem Einthovens første EKG-optager
Willem Eindthovens första EKG-inspelare
Den første EKG-optagelse af atrieflimren
Den första EKG-registrering av förmaksflimmer

Thomas Lewis gjorde också en annan observation som länge efter fick betydelse för behandling av förmaksflimmer. Han visade att han kunde framprovocera förmaksflimmer i djurhjärtan genom att droppa en specifik kemisk substans på vänster förmaks ”hjärtöra”. OM han sen delade hjärtörat i mindre och mindre biter nådde han en punkt där det inte längre var möjligt att framprovocera flimmer. Han påvisade alltså att det behövs en viss mängd av sammanhängande hjärtmuskelvävnad för att man kan få det till att flimra.

GR Moes hypotes

Denna kunskap tillsammans med den engelska forskare George Ralph Mines’ upptäckt (1909) att de elektriska impulser i hjärtat kan bilda ”karuseller” fick den amerikanska fysiolog GR Moe att förmulera en hypotes om att förmaksflimmer är betingad av att det etableras ett antal (mer än en) karusselvågor i förmaken som kan växla i antal och även anatomisk lokalisation över tid.

Sinusrytme

koordineret aktivitet over atria

koordineret aktivitet over atria

Sinusrytme

Migrating waves of re-entrant activation

Migrating waves of re-entrant activation

Detta förklarar den kaotiska elektriska aktivitet från förmaken som kan ses på EKG-registreringar under förmaksflimmer. Det förklarar också den iakttagelse att igångsättning av förmaksflimmer alltid föregås av ett eller fler ”extraslag” (”extrasystoler”) som man vet just kan starta ”karusselstörningar” i hjärtrytmen. 

James Cox

Den amerikanska hjärtkirurg, James Cox, intresserade sig också för förmaksflimmer – en hjärtrytmstörning som oftast ses i förloppet efter hjärtkirurgiska ingrepp. Han gjorde sig den ansträngning att titta noggrant i den vetenskapliga litteraturen – också långt tillbaka i tiden. En noggrannhet som man tyvärr ofta negligerar sig mot i modern medicinsk vetenskap. Han inspirerades av den vetenskap man hade om ”karusellstörningar” tillsammans med Lewis’ fynd att det nödvändigtvis måste vara en viss kritisk sammanhängande massa av hjärtmuskelvävnad för att flimmer kan uppstå och upprätthållas till att utveckla en hjärtkirurgisk teknik till att behandla förmaksflimmer. 

Operationen består i att göra kirurgiska snitt i höger och vänster förmak och därefter sy ihop dem igen. Detta separerar mindre områden av förmaksmuskeln från ärrvävnad (= hinder för elektrisk impulsledning). Samtidigt skulle de kirurgiska snitten ansluta strukturer i hjärtat som också utgör hinder för elektrisk impulsledning. Detta för att undvika möjligheten att senare ”karusellrytmstörningar” bildas runt linjerna i ärrvävnaden. Och slutligen skulle det fortfarande finnas en elektrisk förbindelse mellan strukturen i höger förmak som utlöser vårt hjärtslag (”sinusknutan”) och den struktur genom vilken impulserna leds från förmaken till hjärtkamrarna (”AV-knutan”). Impulserna skulle således ledas genom en labyrint av mindre bitar av hjärtmuskel från ”sinusknutan” till ”AV-knutan”. Labyrint kallas ”Maze” på engelska, och därför har operationen därefter kallats Cox’Maze -operation.

historisk perspektiv på förmaksflimmer
Cox Maze III operation

Operationen förfinades över flera steg tills den slutliga versionen hittades – Cox Maze III-operation. Sedan dess har operationen vidareutvecklats med användning av kall ablation (”cryoablation”) som ett alternativ till att skära igenom musklerna med en skalpell. Det kallas då Cox Maze IV-operation.

Utveckling av läkemedel och behandlingar

Kunskapen om ”karusellstörningar” och kunskap om hur de elektriska impulserna i hjärtmuskelcellerna initieras och avslutas har också varit grunden för utvecklingen av de läkemedel som används för att behandla förmaksflimmer. Dessa ämnen används för den så kallade ”rytmkontrollen” – behandlingsstrategin som syftar till att förhindra förmaksflimmer från att inträffa – och för att stoppa förmaksflimmer om den ändå skulle börja. De flesta av dessa utvecklades på 1960- och 1980-talen (till exempel amiodaron / Cordarone 1961; flecainide / Tambocor 1985; sotalol / Sotacor 1964/1974). Det senaste preparatet är Multaq / dronedaron, som kom på marknaden 2009.

Kunskap om att impulsledningen genom AV-knutan kan medicinskt hämmas har lett till användningen av ”betablockerare” (till exempel metoprolol, atenolol, bisoprolol), ”kalciumblockerare” (till exempel verapamil, vormoc) och ”digoxin”, som alla – bland annat – har denna effekt.

Det var också kunskap om impulsledningen genom AV-knutan som ledde till de första behandlingarna med ablation. Här var målet att förstöra AV-knutan – eller dess förlängning, ”hiska bunten” så att impulser inte längre kan ledas från förmaken till hjärtats ventriklar. De första His-bundle-ablationerna utfördes med kraftfulla elektriska stötar i hjärtat, riktade mot området där His-bunten löper. Det kallades ”Fulguration” och beskrevs först av de amerikanska kardiologerna Scheinman och Gallagher 1982 respektive 1983. Från kring 1990 började man använda den mer skonsamma ”radiofrekvensablation” där man sänder en sort mikrovågar in i vävnaden och därmed värms muskelvävnaden upp tillräckligt för att förstöras lokalt. Radiofrekvensablation fortsätter att användas i stor utsträckning och har visat sig vara både effektiv, kontrollerbar och skonsam.

Pacemakerledning
Höger atrium
Höger ventrikel
Pacemaker historisk perspektiv på förmaksflimmer
  1. Pacemakerledning
  2. Höger atrium
  3. Höger ventrikel
  4. Pacemaker
Hiska bunten historisk perspektiv på förmaksflimmer
  1. Hiska bunten

Det är klart att om man avbryter impulsledningen från förmaken till hjärtkammaren finns inte längre något som styr hjärtrytmen – och därmed pulsen. Det är därför nödvändigt att inoperera en pacemaker som ska se till att det finns tillräckligt antal impulser till hjärtat i vila såväl som under aktivitet. 

Ny dokumentation från Haïssaguerra

I mitten av 1990-talet dokumenterade en grupp hjärtläkare från Bordeaux, med professor Michel Haïssaguerra i spetsen, att de extrasystoler som behövs för att initiera episoder av förmaksflimmer till största delen har sitt ursprung nära där blodkärlen från lungorna (= lungvener) återgår till vänster förmak med syresatt blod till kroppen. Varför dessa områden är särskilt benägna att göra extra slag, har vi förmodligen ingen riktigt bra förklaring till.

Kanske är dessa områden särskilt utsatta för drag- och tryckpåverkan när hjärtat belastas. Denna drag- och tryckpåverkan får då hjärtmuskelcellerna i precis dessa områden till att avfyra elektriska impulser (”extrasystoler”). 

Haïssaguerra och hans kollegor visade också att man kan utföra en elektrisk isolering av dessa områden med radiofrekvensablation genom små instrument (kallas ”kateter”) som kan föras in i hjärtat genom blodkärlen. Denna kunskap utgör bakgrunden för hur vi utför ablation för förmaksflimmer i dag.

Ablation (värmebehandling/bränning) kring lungvenornas mynning i vänster förmak historisk perspektiv på förmaksflimmer
Ablation (värmebehandling/bränning) kring lungvenornas mynning i vänster förmak.
Markering på en 3-dimensionell kartläggning under ablationsbehandling av de ställen som är uppvärmt/brännt historisk perspektiv på förmaksflimmer
Markering på en 3-dimensionell kartläggning under ablationsbehandling av de ställen som är uppvärmt/brännt

Ablationsbehandling har spridd sig över hela världen så det totala antalet ablationer för förmaksflimmer varje år utgör flera hundrade tusen. Både vår ökade förståelse för hur man effektivt utför ablationsbehandling och den tekniska utvecklingen under de senaste 20 åren har gjort att vi idag kan ta bort förmaksflimmer hos upp till 90 % av dem som har förmaksflimmer som ett periodiskt problem – det som kallas paroxystisk eller episodvis förmaksflimmer.

Framtidens forskning

Dr. Moes teori om flera/många karusellstörningar kan nog inte till 100 % förklara förekomsten av förmaksflimmer. Och extrasystoler från områden kring lungvenorna kan nog inte heller förklara 100 % av alla episoder av förmaksflimmer. Det pågår därför fortfarande ivrigt forskningsarbete för att ge oss ännu mer kunskap om varför förmaksflimmer uppstår och hur det bäst kan behandlas. Speciellt kommer det att vara fördelaktigt att få bättre kunskap om hur vi bäst behandlar patienter med konstant förmaksflimmer där resultaten av ablationsbehandling i dag är sämre än hos patienter med periodisk förmaksflimmer.

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Peter Steen Hansen

Rytmedoktor är hjärtläkare Peter Steen Hansen som genom mer än 25 år först och främst har behandlat hjärtrytmstörningar.

Läs mer om Rytmedoktor

© RytmeDoktor ApS 2021
  • Facebook
  • YouTube
  • EnglishEnglish
  • SvenskaSvenska
  • Norsk BokmålNorsk Bokmål
  • DanskDansk

Kan tro flytte bjerge?

Hvad gør man, når man gerne vil, men ikke tør🙈?

Jeg ville så gerne på en tur til Wien sammen med min mand og gode venner. Men jeg turde ikke. For jeg havde flere gange oplevet, at så snart jeg havde sagt ja til at tage med på ferie, så fik jeg hjerteflimren. Men jeg kontaktede Peter Steen Hansen, som gav mig mod til at drage afsted. Samtidig blev jeg udstyret med 💊pill-in- the-pocket (flecainid) og råd til, hvordan jeg skulle anvende dem, hvis jeg fik anfald. Det gjorde jeg ikke🤗.

Så da jeg vendte hjem fra ferien, følte jeg mig virkelig som en sejrherre over min flimrer-angst. Og tænk. Jeg fik også mod til at nyde 2 gange long-drinks🍹 og vin til maden på ferieturen😍. Og da jeg har været afholdskquinde lige siden, jeg fik diagnosen i 2017, så….

Mon det var troen på, at det Peter Steen Hansen, havde givet af råd og ”Peter-pill-in-the pocket”, ville gøre, at jeg kunne holde en flimrerfri ferie, der gjorde, at det lykkedes?

Jeg er stadig flimrerfri. Men jeg har også stadig vores ❤️-vens piller lige i nærheden.

Kan i øvrigt på det varmeste anbefale en ferietur til Wien

God weekend

Hej Peter Steen,

Jeg vil lige bidrage med mine erfaringer med hensyn til alkohol m.m. som ”generator” for hjerteflimmer.

Jeg har haft gentagene hjerteflimmeranfald over de sidste 3 år, typisk over 1,5 døgn og med alkohol, koffein og anaerob træning og anden udmattelse (sygdom) etc.) som sikre igansættere af et anfald. Med hensyn til alkohol var et kvart glas rødvin tilstrækkeligt!

Du gennemførte ablation på mig d. 1. oktober 2019 og advarede om mulige anfald umiddelbar efter, samt anbefalede at jeg igangsatte ”forsøg” med mine ”generatorer” 14 dage efter behandlingen.

De første 6 dage efter behandlingen havde jeg 3 uprovokerede anfald på op til et døgns varighed, MEN lige siden har mit hjerte opført sig eksemplarisk!. Jeg startede provokationerne præcist 14 dage efter behandlingen og har nu i en måned ikke kunne provokerer anfald, hverken med alkohol, kaffe eller hård træning – så stor tak herfra, forbedringen i livskvalitet er fantastisk! I øvrigt en stor tak til dig og dit team på Mølholm, I er udsøgt professionelle, en varm anbefaling herfra.

Mange hilsner

Lars Warm

Kære Peter Steen,

Først og fremmest tak for en spændende blog du har dig her.

Jeg skriver til dig ligesom de mange andre kvinder og mænd omkring ekstra systoler.

Jeg oplevede i September sidste år (2020) en weekend, hvor jeg, for første gang i mit liv fik “klynger” af ekstraslag. Jeg blev bange og opsøgte min læge om mandagen, som sagde, at det lød ganske harmløst, men at jeg var velkommen hos hende for at få lavet en EKG. Det gjorde jeg og hun kunne godt se, at der var en del ekstraslag. (Jeg var enormt nervøs under EKG-målingen). Lægen valgte at konferere med en hjertelæge på sygehuset, og de ville gerne have mig henvist til en holter-monitorering.

Så denne fik jeg lavet efterfølgende sammen med rutineblodprøver.

Jeg fik svar via E-boks. En hjertelæge havde kigget på resultatet af min holter-monitorering og skrev, at jeg havde en normal rytme og meget få (16 ekstraslag) på de 2 målte døgn og han vurderede, at der ikke skulle undersøges nærmere.

Det gav selvfølgelig en ro, men jeg fik ikke talt med nogen hjertelæge om det at have de ekstra-systoler, og jeg kan blive så meget i tvivl om, om jeg kan “stole” på det resultat. Jeg er klar over, at de kardiologer som kigger på en sådan holter-måling ER dygtige og trænede i at kigge på EKG´er.

Mine spørgsmål til dig er:

Kan jeg stole på, at alt ville være blevet opdaget ved “blot” en 48 timers holter-undersøgelse? Altså, at man ville sende mig videre til yderligere undersøgelse, såfremt man var bare lidt i tvivl om noget i de målinger?

Sidste spørgsmål: Er det okay eller normalt, at ekstra-systolerne kan føles ret forskellige? Nogle føles som om hjertet slår en kolbøtte, andre som et kraftigt ekstra slag og nogle som om hjertet i 2 sec. slår et meget langsomt slag?

Jeg håber inderligt, at du vil læse denne mail og give mig et bud på mine spørgsmål. Jeg vil så gerne lære at leve med dem uden hele tiden at være i tvivl om, om mit hjerte går i stå lige om lidt eller et eller andet andet skrækslagende. (Det har trigget en dødsangst hos mg)

På forhånd mange tak for svar.

De bedste hilsner fra Anne

Hej Peter Steen.

Jag vill tacka dig för den fantastiskt fina e-bok som du gratis tillhandahåller på er hemsida.

Jag har nyligen drabbats av permanent hjärtflimmer och fick svar på många frågor och funderingar som jag har.

Du skriver i början av boken att en Apple Watch kan vara till hjälp genom EKG-funktionen. Jag vill påstå att den erbjuder mycket mer än så. Den kanske faktiskt rädda livet på mig. Här är min historia.

I början av juni i år fick jag plötsligt varningar i min Apple Watch (som jag alltid har på mig) att jag kan ha hjärtflimmer. Har varken känt av det eller lidit på något sätt. När jag mer noggrant kollar min hälsoapp i min Iphone ser jag att den faktiskt varnat för hjärtflimmer under hela 7 dagar innan jag tar notis om detta. Jag kontaktar min vårdcentral som omgående skickar mig till akuten. Där konstaterar man att jag har en puls på 150-175 slag/min och permanent hjärtflimmer. Jag blir satt på blodförtunnande och pulssänkande (Xarelto 20mg och Metoprolol 50mg) och väntar nu på en elkonvertering.

Hade jag inte haft min Apple Watch kanske jag ännu inte sökt läkare då jag inte känner av min höga puls och flimmer. Jag är evigt tacksam att jag har min klocka som i tid varnade för mitt hjärtflimmer och förhindrade att det slutade med en ev. stroke. Jag tror mång personer skulle kunna undvikit en stroke om de haft en Apple Watch eller likvärdig device som löpande kan varna för hjärtflimmer.

Åter igen ett stort tack för all bra information som finns på er hemsida.

Kære Peter Steen

Tak for din fantastiske blog! Den er velskrevet, let tilgængelig og fyldt med brugbare informationer. Også tak for det smukke arbejde som du og andre hjertelæger udfører i det daglige. Jeg fik selv foretaget en vellykket ablation for atrieflimren for næsten 2,5 år siden og har ikke siden haft atrieflimren.

Mit spørgsmål er angående de ekstrasystoler som selv raske mennesker får. Hvor mange af disse får en gennemsnitsperson i døgnet? Min egen læge siger ca. 10. Men jeg har også hørt en sygeplejerske sige 200. Kender du til nogen studier, der har målt antallet af daglige ekstrasystoler hos raske personer?

På forhånd tak for hjælpen!

Hej Peter

Sikke en super blog du har! Lige hvad der mangler?

Jeg er en pige på 23 år som alt elske at træne sport har dyrke karate på elite plan. Har være på landshold i karate og holdt mig i form med løbe og lang gå ture!

I begyndelsen af marts mdr begynde jeg at mærke sådan nogle stop af hjerte også kommer der et sus igennem kroppen og det føltes som om at jeg kort taber vejret! Jeg døjer stadig med det. Og det påvirker min søvn.

Jeg er bliver undersøgt i maj mdr

ekkokardiografi (ultralydsundersøgelse)

EKG-optagelse alt så fint ud. Jeg fik dog ikke det anfald da jeg have den EKG-overvågning på i 48 timer.

Jeg døjer stadig med det i dag!

Den 4/6/202 og den 4/7/2020 i hvile-tilstand ud i den blå begyndt min hjerte at løbe der ud af og var oppe på 130 slag i minuttet og anden gang en mdr efter kom det også ud i det blå! Der var den på 160 slag i minuttet og det stod på i 15 minutter og end ambulancen kom var det over så det er ikke mål på et EKG.

Bliv kørt på sygehuset og der tog de blodprøver og ekg og alt så fint ud!

Det kan måske være stress da jeg heldigvis ikke har være det side 4/7/2020. Jeg har dog også døjet med svimmelhed side den 4/6/2020.

Jeg dog være hos en privat hjertelæge den 26/10/2020 og fik ekg- overvågning med det stop som jeg nærke i marts mdr. jeg fik også lavet en ny ekkokardiografi (ultralydsundersøgelse) alt så fint ud. Jeg fik heller ikke mit anfald. Det er ikke på nogle ekg ..?

( Da jeg have EKG- overvågning på mærke jeg også min svimmelhed og det har hjertelæge ikke skrivet noget om? Kan det så betyder min svimmelhed ikke har noget med hjertet at gøre?)

Har du et god råd til det. Da det præger mig helt vildt og det sætte en stopper for min træning og gåture .. prøve og press mig selv afsted trods det jeg mærker!

Ville høre hvad du tænker og måske har nogle råd omkrig det jeg har mærke!?

Mvh

Camilla A

Hej Peter, tak for dine skriv og fordi du tager dig tid til at svare på spørgsmål fra alle os bekymrede læsere! Kan du sige lidt mere om hvad man selv kan prøve for at forebygge og mindske frekvensen af anfald af ekstraslag, ud over de mest velkendte som motionere og undgå alkohol? Er der fx noget man kan prøve at spise mere eller mindre af, eller tage noget kosttilskud?

Og i samme boldgade – er der noget man kan prøve at gøre når man har et anfald for at få det at stoppe? Jeg har selv oplevet at det kan hjælpe at anstrænge mig for at få pulsen op, så stopper ekstraslagene, men så er det bare et sppørgsmål om tid før det kommer tilbage igen.

Mvh Jerker

Kære Peter Steen

Tak for en grundig forklaring på de forskellige hjertesygdomme.

Jeg kan matche det, jeg føler, med hjerteflimmer (Paroxysmal fibrillation), og jeg har et par spørgsmål.

For ca. 5 1/2 år siden gik jeg ned med arbejdsrelateret stress, hvor jeg, ud over mange andre fysiske og psykiske symptomer, også fik hjerteflimmer. Jeg vidste bare ikke, hvad jeg skulle kalde det, men jeg havde “anfald” adskillige gange om dagen i form af et hurtigt “vibrerende” hjerte. Det føles meget ubehageligt, tenderende til smerte. I dag 5 1/2 år senere, er anfaldende ikke så hyppige, måske 1-2 gange om måneden, men de er lige så ubehagelige.

Jeg har forsøgt at tale med min læge om det, men han slog det hen; han kan tilsyneladende forholde sig lige så lidt til det, som min øvrige omgangskreds.

Da jeg ikke vidste, hvad jeg skulle kalde det, og fordi min læge ikke tog det alvorligt, og anfaldene blev sjældnere, har jeg selv tænkt, at det måske ikke var noget alvorligt.

Grunden til, at jeg nu undersøger det igen, er, at jeg fået taget en gentest, der siger, at jeg har 10% risiko for at få hjerteflimmer (så nu fik jeg sat ord på mit “vibrerende” hjerte), og at det er noget, som man SKAL tage alvorligt.

Jeg synes ikke, at jeg har yderligere symptomer, ud over måske træthed, og “glemsomhed”(?) Jeg ved ikke, om min puls er højere under og efter anfaldene, men mig bekendt har jeg ellers normal puls.

Mit spørgsmål er, om det er noget, jeg bør få undersøgt nærmere, og i så fald, hvor jeg skal henvende mig?

Jeg er i øvrigt blevet anbefalet at anskaffe mig en “heartmath” (af andre årsager). Er det et produkt, som du er bekendt med, og vil det evt. kunne måle/påvise mit hjerteflimmer? Det går jeg umiddelbart ud fra, at det kan, men hvis jeg møder op hos en læge med et “heartmath” udskrift (eller hvad man nu kalder det), der påviser “hjerteflimren”, er det så noget, en læge som du vil tage alvorligt?

På forhånd tak for svar.

Mvh Susanna

Hej Peter,

Tak for en meget relevant og oplysende blog.

Jeg oplever desværre også ekstrasystoler, der i journalen er beskrevet som “spredte SVES og VES”, jeg går udfra at det beskriver hvor i hjertet, de kommer fra?

Yderligere står der følgende: “tydelig relation når pt har enkeltstående VES på tele i AKM”, hvad betyder det?

Jeg har en aftale med min læge på mandag da jeg ønsker at få scannet mit hjerte for at se om der er noget at gøre ved mine ekstrasystoler, da jeg finder dem meget generende og angstfremkaldende.

Jeg har haft holter på i 2019, siden hen har jeg haft næsten 1,5 år uden at jeg mærkede til dem og i sommeren sidste år kom de så igen og har været her lige siden.

Er det normalt, at man har perioder med op til mange ekstrasystoler for så ikke at have dem i lang tid, hvorefter de kommer tilbage i lang periode igen?

I sommeren 2021 blev jeg indlagt til observation grundet dette og hjertelægen sagde her, at alt så fint ud.

Jeg har aldrig fået scannet hjertet men har fået taget en del EKG samt haft Holter på i 2 døgn tilbage i 2019.

På forhånd tak for svar.

Hej Peter

Tak for din website. Jeg har haft stor glæde af læse alle de mange informationer den oplyser om.

Jeg blev ablateret i 2016. Er 56 år og fysisk i rigtig god form. Jeg har i de sidste mange år anvendt metoprololsuccinat 25mg som forebyggende når jeg dyrkede sport. De sidste par måneder får jeg dog flimmer /flaver uden aktivitet. min læge sagde at jeg skulle prøve at tage 2 x 25mg metoprololsuccinat. Dette var fin i en uges tid, men mit blodtryk faldt til 90/60 med en puls på 39 . Resultatet var at jeg på min 5km løbetur sled mig igennem med en puls på maks 110.

Jeg får stadig flimmer/flaver på uprovokerede tidspunkter, så spørgsmålet er om jeg skal ablateres igen, eller om der findes andre løsninger.

mvh. Peter Fænk

Få endnu mere ud af Rytmedoktor…

Hent appen på din smartphone!

Hent appen i
App Store!

Hent appen i
Play Store!


Med appen får du…

Videoer og artikler
Alt indhold lige ved hånden!
Rytmetjek
Holde styr på din hjerterytme
Hjertechat
Spørge sygeplejersker til råds
Rytmeanalyse
(Kommer snart)

Download Rytmedoktor Nu
Download Rytmedoktor Nu
Læs mere
Nej tak, luk vinduet