Förmaksflimmer – från symtom till behandling

Förmaksflimmer är den absolut vanligaste hjärtrytmstörningen. Cirka 3 % av befolkningen har förmaksflimmer och ungefär en av fyra (25 %) kan förvänta sig att få förmaksflimmer under sin livstid. Förmaksflimmer kan förekomma regelbundet (kallas ”paroxysmal förmaksflimmer”) eller kan vara ständigt närvarande (kallad ”ihållande” eller ”permanent” förmaksflimmer). Ofta kommer förmaksflimmer initialt att vara periodisk, men kommer gradvis allt oftare och tenderar att vara längre i genomsnitt. Och efter ett tag – månader till år – kommer det att finnas en tendens att förmaksflimmer utvecklas för att vara närvarande hela tiden. Om du inte gör något för att bli av med det. Det kan vara medicinsk behandling, elkonvertering eller ablation. I det här inlägget kommer jag att diskutera symtomen på förmaksflimmer och dess behandling.

När du har förmaksflimmer är den elektriska aktiviteten i hjärtats förmak (”atria”) mycket snabb. Vanligtvis 300–500 pulser per minut. Detta betyder delvis att förmaken inte tömmer ut blod ordentligt för varje hjärtslag. Dels att pulsen blir helt oregelbunden. När förmaken inte tömmer ut blod ordentligt kan blodet hinna koagulera – precis som ett sår på huden. Det koagulerade blodet kan – om du har otur – lossna och flöda med blodflödet från hjärtat och ut i kroppen. Du riskerar då att få en blodpropp – tyvärr oftast i hjärnan. Och därmed ett slaganfall eller stroke.

Symtomen på förmaksflimmer

Förmaksflimmer kan vara närvarande utan att du ens märker det. Det är ju faktiskt den farligaste formen eftersom det finns risk för blodproppskomplikation oavsett om du märker ditt förmaksflimmer eller inte. Och om du inte märker ditt flimmer – och därmed inte vet att du har det – finns det en risk att behandling med blodförtunnande läkemedel inte startas. De vanligaste symtomen på förmaksflimmer är:

• Ökad tendens att tappa andan, särskilt under fysisk aktivitet
• Minskad fysisk kapacitet
• Ökad tendens till trötthet
• Ökad urineringfrekvens
• Minskad koncentrationsförmåga
• Oregelbundna hjärtslag

Förmaksflimmer orsakar vanligtvis inte bröstsmärta. Det kan finnas yrsel ibland eller en känsla av att skulle svimma men det är inte typiskt. De mycket frekventa symtomen – andfåddhet, minskad fysisk kapacitet och ökad tendens till trötthet – beror på den mindre effektiva energiförsörjningen till kroppen som hjärtat utför på grund av den snabba och oregelbundna tömningen.

Undersökningar och behandling

Det finns tre viktiga mål för undersökningar och behandling:

1. Göra besvären med förmaksflimmer så få som möjligt
2. Minska risken för blodproppar
3. Minska belastningen på hjärtat

Först måste man naturligtvis ha bekräftat att förmaksflimmer finns. Detta är mycket enkelt vid konstant förmaksflimmer. Sedan är det bara att ta ett elektrokardiogram – ett så kallat EKG. Detta kan göras av husläkaren och du kan omedelbart avgöra om det finns förmaksflimmer. 

Situationen är annorlunda vid periodiskt förmaksflimmer. Liksom periodiska fel i datorn eller i bilen kan det också vara utmanande att ”fånga” förmaksflimmer som uppstår periodiskt. Alla ska kunna känna sin egen puls. Jag har tidigare skrivit om detta här.

Om pulsen ibland känns oregelbunden kan det vara förmaksflimmer och då ska du prata med din läkare om det. Man kan också göra långtidsinspelning av hjärtrytmen. Det kallas Holter, R-test eller händelse-EKG. Det är registreringar där du får en liten enhet med elektroder monterade på bröstet. Enheten kan sedan registrera din puls under flera dagar. I sällsynta fall kan en liten inspelare implanteras under huden. Detta kan pågå i upp till tre år och är programmerat för att ”fånga” episoder av förmaksflimmer.

Ny teknik

Det finns ny teknik på gång som gör det mycket lättare att avgöra om det finns episoder av förmaksflimmer. Pulsklockor är bekanta för många men här kan det vara svårt att skilja mellan frekventa extraslag (”extrasystoler”) och flimmer. Du kan också använda olika ”appar” på smartphones för att mäta pulsen på fingertopparna. Även här kan det vara svårt att skilja mellan frekventa extraslag och flimmer. Det finns olika lösningar på väg på marknaden. Dessa nya lösningar kan direkt registrera ett riktigt EKG när du känner något ”fel”. Och sedan mycket enkelt vidarebefordra inspelningen till din kardiolog. Denna typ av teknik (till exempel Apple Watch 4) kommer att vinna mycket mark under de närmaste åren.

Då bör man undersöka hjärtat för eventuella fel. Detta görs genom en kardiologisk undersökning som också innehåller en så kallad ekokardiografi. Detta är en ultraljudsundersökning av hjärtat där du kan bedöma hjärtats funktion, hjärtklaffar, tömningskraft etc. På så sätt kan du undersöka om det finns en defekt i hjärtat – till exempel en läckande hjärtklaff – som har orsakat belastning och därmed förmaksflimmer. Eller om flimret har påverkat hjärtat så att tömningskraften har minskat. Samtidigt kommer ett blodprov också att utföras för att mäta ämnesomsättning, diabetes och njurfunktion.

Blodförtunnande medicin

Baserat på dessa tester kan din läkare sedan bedöma om det är lämpligt att du börjar ta blodförtunnande medicin. Denna typ av medicin minskar risken för blodproppar mycket signifikant. Men inte alla med förmaksflimmer bör rekommenderas blodförtunnande medel. Det beror på ett antal faktorer: ålder, högt blodtryck, diabetes, andra hjärtsjukdomar, minskad tömningskraft bland andra.

Anledningen till att man inte bara rekommenderar blodförtunnande läkemedel till alla med förmaksflimmer – eller till någon med misstänkt förmaksflimmer – är att de blodförtunnande medicinerna kan öka risken för blödning. Läkemedlet verkar genom att hämma koagulationsfaktorer i blodet. Det här är de faktorer som bidrar till blodproppen om vi får en blödning – större eller mindre. Hämning av dessa faktorer leder till ökad risk för blödning. Och risken för allvarliga blödningar ökar också. Man måste så att säga se till att man ”tjänar in på gungorna vad man förlorat på karusellen”. Det finns internationellt erkända sätt att bedöma detta. Se mitt tidigare inlägg om detta.

Vad händer sen?

Baserat på en samlad bedömning av dina gener / symtom, påverkan på ditt hjärta och den bedömda risken för blodproppskomplikationer kommer din läkare – tillsammans med dig – att kunna göra en vettig plan för behandling och uppföljning. Det är viktigt att inse att förmaksflimmer oftast är en kronisk sjukdom. Förstådd på det viset att när du väl har haft förmaksflimmer – återkommande / periodisk eller konstant – kommer det att finnas förhållanden som måste följas över tid. Du kanske inte har något nuvarande obehag men kan utveckla mer obehag när du blir äldre eller har längre perioder av flimmer. Du kan ha en mycket låg risk för blodproppskomplikationer nu, men du får en större risk ju äldre du blir. Eller om du får högt blodtryck eller diabetes senare i livet.

Behandlingen som fungerar bra för dig nu är inte nödvändigtvis den bästa behandlingen om två eller fem år. Förutom att ge dig en förståelse för vad förmaksflimmer är, vad det gör med dig och vad som kan göras för att minska symtom och risk rekommenderar jag därför alltid att du gör en uppföljningsplan. Det kan vara med husläkaren men ofta är det också bra att träffa en kardiolog då och då.