Blodförtunnande medicin

I sällsynta fall kan det sätta sig proppar i andra organ – till exempel hjärta, njurar, tarm. Blodpropparna härstammar från vänster förmak (vänster atrium). Oftast från en struktur i vänster förmak som kallas hjärtörat eller aurikeln. När du har förmaksflimmer töms blodet inte lika effektivt från vänster förmak till vänster hjärtkammare som när du har normal hjärtrytm. Därför har blodet tendens att stanna kvar i vissa delar av vänster förmak. När blodet inte cirkulerar vill det tendera att stelna – som ett sår när du har skurit dig. Om blod som har stelnat lossnar från vänster förmak vill det följa blodomloppet ut i kroppen – och tyvärr oftast upp till hjärnan där det kan sätta sig som en blodpropp.

25 % av alla blodproppar i hjärnan orsakas av förmaksflimmer. Det betyder att cirka 6 000 svenskar varje år får en blodpropp i hjärnan på grund av förmaksflimmer. Skadorna kan variera en del men inkluderar förlamning, påverkan på tal och syn, minne och – i värsta fall – död. Tyvärr ger blodproppar som orsakats av förmaksflimmer oftast ännu större skador än blodproppar med annan orsak. 

Kan blodförtunnande medicin reducera risken för blodproppar?

Risken för blodproppar vid förmaksflimmer kan reduceras betydligt om du behandlas med så kallad blodförtunnande medicin. Det är en typ av medicin som reducerar blodets förmåga att stelna. ”Baksidan av medaljen” är att blodets reducerade förmåga att stelna kan ge ökad risk för blödning. Fôr att säkerställa att man inte riskerar att skada mer än att göra nytta är det olika faktorer som tas med i bedömningen om du har nytta av blodförtunnande medicin. Dessa faktorer inkluderar ålder, förhöjt blodtryck, diabetes, annan hjärtsjukdom, annan hjärt-kärlsjukdom, tidigare blodpropp och kön. Man kan kategorisera dessa faktorer i en modell som ger en statistisk prognos om risken att få en blodpropp när man har förmaksflimmer (gäller både vid konstant och episodvis förmaksflimmer). På grund av de olika komponenter som ingår i modellen kallas det ”CHADS-VASC-score”: 

C = Hjärtsvikt/nedsatt tömning av vänster pumpkammare (”Congestive heart failure”)

H = Förhöjt blodtryck (”Hypertension”)

A = Ålder (äldre än 65 år; äldre än 75 år)

D = Diabetes

S = Tidigare blodpropp i hjärnan (”Stroke”)

Va = annan hjärt-kärlsjukdom (”Vaskulär sjukdom”)

Sc = kvinnligt kön (”Sex Category”)

En poäng kan översättas till en årlig risk för en blodproppskomplikation till förmaksflimmer på 1,3 % och 9 poäng till en årlig risk på 15,2 %. Enbart kvinnligt kön ”räknas inte” om inte det finns andra riskfaktorer med i bilden.