Lite om hjärtat

I det här inlägget beskriver jag lite om hjärtat. Hjärtat består av fyra kammare – två förmak och två kammare i hjärtat. Atrierna kallas också atria (ett atrium) och hjärtats ventriklar för ventriklar (en ventrikel). Hjärtat måste dels pumpa det ”gamla” blodet, där syret används i kroppen, genom lungorna, så att blodet kan tillföras ny energi (= syre), dels pumpa det ”färska” blodet, vilket är syresatt i lungorna, in i kroppen som vårt ”bränsle”. Cirkulationen i hjärtat illustreras med en blå sida (höger förmak och högra kammare), som tar emot det syrefattiga blodet från kroppen och pumpar ut det i lungcirkulationen. Och en röd sida (vänster förmak och vänster kammare), som tar emot det syrerika blodet från lungorna och pumpar ut det i kroppen.

Pumpfunktionen styrs elektriskt. Sinusknutan skickar regelbundet signaler ut i förmaken – lugnt i vila och snabbare när vi är aktiva – vilket får förmaken att tömmas in i hjärtkamrarna. De elektriska signalerna från förmaken samlas i AV-knutan och leds härifrån ner genom ett ledningssystem till hjärtkamrarna. Detta signalerar hjärtkamrarna att tömmas. Normalt orsakar denna elektriska kontroll en puls som varierar – beroende på aktivitetsnivå – mellan 60 och 150 slag per minut. Vissa har en något lägre vilopuls, särskilt om du är i riktigt bra form. Och vissa kan höja pulsen, särskilt barn och ungdomar. Vi har cirka 100 000 pulsslag om dagen. I upp till hundra år. Imponerande att det med de flesta av oss går utan problem.

Problem med hjärtrytmen kan uppstå om antingen för få impulser kommer från förmaken in i hjärtkamrarna. Eller om det kommer för många.

Naturligtvis, om sinusnoden avger för få pulser, kommer pulsen också att vara låg. Det kan orsaka symtom i form av trötthet, yrsel och svimning. Då kallas det Sick Sinus Syndrome. Detta tillstånd kan åtgärdas med en pacemaker.

Om AV-knutan inte sänder tillräckligt med pulser blir pulsen också för låg. Det kan orsaka samma symptom – trötthet, yrsel och svimning. Då kallas det AV-block. Detta tillstånd kan också åtgärdas med en pacemaker.

Hjärtrytmen kan också bli för snabb. Då kallar vi det takykardi (grekiska: fast heart). Det finns olika orsaker till detta. Den vanligaste orsaken är förmaksflimmer.

Mellan förmaken och ventriklarna – och mellan ventriklarna och lungartären respektive halspulsådern – finns hjärtklaffarna. De fungerar som envägsventiler och ser till att blodet bara flyter framåt – och inte bakåt.

Höger och vänster kammare pumpar blod in i lungorna respektive i kroppen. Normalt töms vänster kammare ca. 60 % för blod vid varje hjärtslag. Om pumpeffekten minskar talar vi om hjärtsvikt eller minskad pumpfunktion.