Oftast kan du inte hitta något mönster i när, eller i vilka situationer, du får episoder med förmaksflimmer. Vi känner dock till vissa sammanhang där det – åtminstone statistiskt – finns ökad förekomst av flimmer. De viktigaste av dessa kommer jag att gå igenom nedan.
Övervikt
Det finns flera undersökningar som har visat att förmaksflimmer förekommer oftare hos överviktiga än hos personer med normal vikt. Övervikt bedöms bland annat genom att räkna ut det så kallade body-mass-index (BMI). Du kan räkna ut ditt eget BMI genom att ta din vikt i kg och dividera det med din längd i meter två gånger. Om du väger 82 kg och är 1,75 lång blir ditt BMI 82:1,75=46,86. Så dividerar du en gång till med din längd i meter: 46,86/1,75=26,8 Ditt BMI är alltså 26,8, som kan avrundas till 27. Det motsvarar en lätt övervikt. Vid normalvikt är BMI högst 25.
Det har visat sig att risken för förmaksflimmer för varje BMI-poäng över 25 ökar med 5 %. Det vill säga att om du väger 100 kg och är 1,75 m lång (BMI = 33) kommer din risk att få förmaksflimmer att vara förhöjd med 8 x 5 % – eller med 40 %.
Den goda nyheten är att viktminskning medför en minskning av förekomsten av förmaksflimmer. Och vad som är viktigt, leder till bättre resultat för både ablationsbehandling och medicinsk behandling av förmaksflimret. Om du är överviktig kan en viktminskning efter ablationsbehandling alltså betyda ett upp till fem gånger bättre resultat av behandlingen.
Obstruktiv sömnapné
Obstruktiv sömnapné är beteckningen för ett tillstånd där man ofta har långa pauser i andningen under sömnen, för att därefter återuppta andningen i stora och djupa flämtningar. Ofta i kombination med en uttalad tendens till snarkningar. Man kan undersöka för obstruktiv sömnapné med mätapparatur, men ofta kan din partner ställa diagnosen – det är nämligen han eller hon som under natten spänt väntar på att du ska andas igen, efter en lång paus…..
Om du har obstruktiv sömnapné, löper du ökad risk för förmaksflimmer.
Obstruktiv sömnapné kan behandlas. Ofta är det effektivt att behandla med en sovmask, där man andas ut mot ett lätt mottryck. Det kallas för CPAP.
Behandling med CPAP av personer med obstruktiv sömnapné ger ett bättre resultat efter ablationsbehandling för förmaksflimmer.
Högt blodtryck
Om du har högt blodtryck ökar din risk för förmaksflimmer 4 – 6 gånger. Också av den anledningen är det viktigt att få blodtrycket normaliserat. Det kräver ofta medicinsk behandling.
Om ett förhöjt blodtryck behandlas effektivt blir resultatet av en ablationsbehandling för förmaksflimmer bättre.
Alkohol
Allmänt avråder jag inte från alkoholintag hos personer med förmaksflimmer. Åtminstone inte så länge vi talar om små till moderata mängder.
Det finns flera undersökningar som har visat att ett dagligt intag av 3 alkoholenheter eller mer ökar risken för att utveckla förmaksflimmer. Och ökar risken för anfall av förmaksflimmer, om man redan har en tendens flimmer. Men 3 alkoholenheter motsvarar nästan en halv flaska vin – och det är trots allt inte så många som har ett så högt dagligt intag av alkohol. Det finns inget säkert samband mellan mindre mängder alkohol – exempelvis 1 – 2 glas vin ett par gånger i veckan – och förmaksflimmer.
Däremot vet vi att risken för förmaksflimmer är väsentligt förhöjd om man dricker sig berusad. Så detta bör naturligtvis undvikas, om man har haft episoder med förmaksflimmer tidigare.
Fysisk aktivitet och idrott
Sambandet mellan fysisk aktivitet och förmaksflimmer är lite komplicerat. Både de som är mycket lite aktiva och de som är allra mest aktiva löper en ökad risk för förmaksflimmer. Moderat aktivitet är däremot bra. Både för att moderat fysisk aktivitet medför mindre risk för att få förmaksflimmer och för att moderat fysisk aktivitet gör att man lättare kan hantera sina episoder med flimmer.
Kost och kosttillskott
Jag känner inte till några goda och solida undersökningar som kan påvisa något säkert samband mellan särskilda sammansättningar av kosten och förekomst – eller förebyggande – av förmaksflimmer.
Det kan finnas många inlägg på nätet om goda effekter av olika kost- och mineraltillskott. Tyvärr har inget verkligen visat sig ha effekt, när det undersökts systematiskt i vetenskapliga studier.
Undvik stress
En del personer med återkommande förmaksflimmer upplever att stressiga situationer kan utlösa anfall av flimmer. Exempelvis i samband med semesterresor, familjebesök och andra sociala begivenheter. När du reser kan du utsätta dig för faktorer som kan sätta igång förmaksflimmer. Du kanske blir övertrött eller utmattad. Den stress du utsätter dig för genom att resa, tillsammans med ändringar av sömnmönstret, kan utlösa en stressituation i kroppen med ökade nivåer av stresshormoner, som kan bidra till att provocera fram flimmer.
- Se till att få sova bra
- Se till att du dricker tillräckligt (och inte för mycket alkohol…..)
- Låt bli att hoppa över måltider
- Förbered dig mentalt på till exempel byte av flygplan
- Undvik brådska, ta dig tid och var organiserad och väl förberedd
Överdriven stress kan påverka ditt hjärta via kroppens produktion av adrenalinliknande hormoner. Genom att bli mer medveten om vilka situationer som ökar din stressnivå och försöka undvika dem – eller vara förberedd på dem – kan bidra till att minska din risk för att få förmaksflimmer. Mindfulnessövningar och meditation kan bidra till att minska stresspåverkan.