Hjärtflimmer – även kallat förmaksflimmer – är en av de vanligaste hjärtrytmrubbningarna. Men vad innebär diagnosen egentligen? När ska man vara orolig för blodpropp? Vilka möjligheter finns det till behandling, och när kan en ablation vara aktuell?
Det var några av de ämnen som togs upp i Rytmedoktors livewebbinarium med Peter Steen Hansen, Jacob Pontoppidan och Sam Riahi.
Webbinariet fokuserade bland annat på:
- Vad förmaksflimmer är och hur det påverkar kroppen
- Principerna för behandling av förmaksflimmer
- Risken för blodpropp och betydelsen av blodförtunnande behandling
- Ablationsbehandling – vad behandlingen innebär och vilka patienter som kan ha nytta av den
- Hur åldern påverkar risken för och behandlingen av förmaksflimmer
Se inspelningen av livewebbinariet på danska här:
Under livewebbinariet kom det in många bra frågor från tittarna. Tiden räckte tyvärr inte till för att besvara alla. Nedan följer därför korta svar på några av de frågor som vi inte hann med.
Observera: Svaren är generella och kan inte ersätta en individuell bedömning hos den egna läkaren eller en hjärtläkare. Behandlingen av förmaksflimmer beror bland annat på ålder, symtom, andra sjukdomar, hjärtats funktion och den individuella risken för blodpropp.
Kan man tänka sig en pacemaker som inom en snar framtid kan få kontroll över hjärtflimret?
En vanlig pacemaker kan inte i sig själv ta bort förmaksflimmer. En pacemaker används främst när hjärtats egen rytmgenerator eller överledningen till hjärtkamrarna är för långsam eller instabil.
I vissa fall, särskilt om ablation inte har haft önskad effekt, kan man operera in en pacemaker och därefter göra en ablation av AV-noden. På så sätt stoppar man den naturliga överledningen av signaler från förmaken till kamrarna, och pacemakern ser till att hjärtat drar ihop sig. Det innebär att patienten inte längre får den snabba och oregelbundna rytmen.
Jag har haft konstant hjärtflimmer i flera år. DC-konvertering fungerade inte, men Cordarone har fungerat. Vad betyder det?
Om förmaksflimret har pågått under längre tid kan det vara svårare att behålla normal sinusrytm. Att Cordarone (amiodaron) har gett god effekt visar att medicinsk rytmkontroll kan fungera, men behandlingen kräver samtidigt uppmärksamhet på biverkningar och regelbundna kontroller.
Att andfåddheten har försvunnit är positivt. Vi föreslår att du diskuterar med din läkare om en bedömning av möjligheten till ablationsbehandling.
Hur får man förmaksflimmer dokumenterat när det alltid är borta när man är hos läkaren?
Det är mycket vanligt vid paroxysmalt förmaksflimmer. Ett vanligt EKG visar bara hjärtrytmen i det ögonblick då undersökningen görs.
Här kan längre tids rytmövervakning vara användbar, exempelvis Holter-monitorering, event recorder eller andra former av ambulatorisk monitorering. En Apple Watch eller annan klocka med EKG-funktion kan också i vissa fall dokumentera ett anfall. En sådan registrering kan vara mycket användbar för läkaren, men diagnosen och beslutet om ablation bör baseras på en medicinsk bedömning och dokumentation av hjärtrytmen. Wearables ingår i moderna riktlinjer som ett möjligt sätt att upptäcka förmaksflimmer.
Kan testosterontillskott öka risken för hjärtflimmer?
Det är en relevant fråga. I den stora TRAVERSE-studien var den totala risken för allvarliga hjärt-kärlhändelser inte högre med testosteronbehandling än med placebo, men man såg fler fall av förmaksflimmer i testosterongruppen.
Det betyder inte att testosteron nödvändigtvis orsakar förmaksflimmer hos den enskilda personen, men personer med hjärtrytmproblem bör diskutera testosteronbehandling med sin läkare.
Hur orolig ska man vara om man får hjärtflimmer före 40 års ålder?
Förmaksflimmer i ung ålder bör leda till att man undersöker om det finns en bakomliggande orsak, exempelvis högt blodtryck, sköldkörtelsjukdom, sömnapné, alkohol, genetiska faktorer eller annan hjärtsjukdom.
Att få diagnosen tidigt betyder inte att hjärtat nödvändigtvis kommer att vara belastat resten av livet.
Är hjärtflimmer farligt eller inte farligt?
Båda påståendena kan vara riktiga, beroende på vad man menar med ”farligt”.
Förmaksflimmer är ofta inte akut livshotande, men sjukdomen är viktig att ta på allvar eftersom den kan öka risken för stroke och eftersom långvarigt eller snabbt förmaksflimmer hos vissa patienter kan bidra till utveckling eller försämring av hjärtsvikt.
Därför handlar behandlingen inte bara om symtom. Man bedömer också risken för blodpropp, hjärtats funktion och andra riskfaktorer.
Kan man som patient kräva att få en ablation?
Man kan alltid be om att bli bedömd för ablation och ha en dialog med sin hjärtläkare om behandlingsmöjligheterna. Men man kan inte generellt kräva en viss behandling.
Ablation är idag en viktig behandling vid förmaksflimmer och kan vara förstahandsval för utvalda patienter, bland annat vid paroxysmalt förmaksflimmer. Vid andra former av förmaksflimmer beror beslutet på flera individuella faktorer.
Om man inte är överens med läkaren om den valda behandlingen kan man be om en ”second opinion”, det vill säga en bedömning av en annan läkare.
Jag har haft förmaksflimmer 24/7 i ett och ett halvt år. Kan förmaken ha blivit så stora att ablation inte längre är möjlig?
Ett förstorat vänster förmak kan göra behandlingen svårare och kan vara förknippat med större risk för återfall efter ablation. Men ett stort förmak betyder inte automatiskt att ablation är omöjlig.
Det är just därför läkaren bedömer sjukdomens varaktighet, förmakens storlek, hjärtats övriga förhållanden och eventuella andra sjukdomar innan man beslutar om ablation är lämplig.
Vad gäller vid extraslag?
Extraslag är extra hjärtslag och är mycket vanliga. De kan kännas som ett ”hopp”, ett kraftigt slag eller som om hjärtat gör en kort paus.
Hos personer med ett i övrigt normalt hjärta är de ofta ofarliga. Om de är mycket frekventa, nytillkomna, ger betydande symtom eller uppträder tillsammans med svimning, bröstsmärta eller andnöd bör de bedömas närmare.
Extraslag är inte heller samma sak som förmaksflimmer.
Tror ni att man inom några år kommer att hitta ett verkligt botemedel mot hjärtflimmer?
Det är svårt att förutsäga. Ablation är redan idag en behandling som hos många patienter kan ge långvarig frihet från förmaksflimmer, men man kan inte lova att sjukdomen aldrig återkommer.
Forskningen går bland annat mot tidigare behandling, bättre identifiering av de patienter som har störst nytta av ablation, mer precis ablationsteknik och bättre behandling av de faktorer som främjar förmaksflimmer.
Jag har oro i bröstet och stickningar i armar och ben, men pulsen är varken snabb eller oregelbunden. Är det förmaksflimmer?
Det behöver det inte vara. Förmaksflimmer ger typiskt en oregelbunden hjärtrytm, även om symtomen kan variera mycket från person till person.
Oro i bröstet och stickningar kan ha många andra orsaker. Om symtomen är nya, ihållande eller åtföljs av bröstsmärta, uttalad andnöd, yrsel eller svimning bör man söka vård.
Det säkraste sättet att avgöra om symtomen beror på förmaksflimmer är att få hjärtrytmen registrerad under ett anfall.
Betyder en framgångsgrad på 80 % att man blir helt fri från hjärtflimmer permanent?
Nej. En framgångsgrad på exempelvis 80 % betyder inte nödvändigtvis att 80 % aldrig någonsin får ett nytt förmaksflimmer. Det betyder att 80 % har nytta av behandlingen. Vissa blir helt fria från förmaksflimmer under en längre period, vissa får mer sällan anfall och vissa får mildare anfall.
Vissa patienter behöver en ny ablation, medan andra kan ha korta episoder utan betydande symtom. Resultatet beror bland annat på typen av förmaksflimmer, hur länge sjukdomen har funnits, förmakens storlek och andra riskfaktorer.
Det är också viktigt att understryka att behovet av blodförtunnande behandling bedöms utifrån den enskilda patientens risk för blodpropp – inte enbart utifrån om ablationen har varit framgångsrik.
Sjunker framgångsgraden om man samtidigt har andra hjärtsjukdomar?
Ja, andra hjärtsjukdomar kan påverka både risken för förmaksflimmer och resultatet av behandlingen. Det gäller exempelvis hjärtsvikt, klaffsjukdom och olika former av strukturell hjärtsjukdom.
Det betyder dock inte att ablation inte kan genomföras. Tvärtom kan ablation vara särskilt relevant hos utvalda patienter med förmaksflimmer och hjärtsvikt.
Kan en DC-konvertering helt ta bort hjärtflimmer?
En DC-konvertering kan effektivt återställa hjärtats sinusrytm här och nu. Men den tar inte nödvändigtvis bort de mekanismer som har orsakat förmaksflimret.
Därför kan flimret komma tillbaka efter en lyckad DC-konvertering. Vissa patienter behandlas därefter med läkemedel eller ablation för att minska risken för återfall.
Hur låg dos Metoprolol kan man ta tillsammans med Flecainid?
Det kan inte besvaras med en bestämd dos. Kombinationen måste anpassas till den enskilda patienten, bland annat utifrån puls, blodtryck, symtom, EKG och hur Flecainid fungerar.
Om Metoprolol ger mycket låg puls eller uttalad trötthet ska dosen inte ändras på egen hand. Detta bör diskuteras med en läkare som kan bedöma om dosen kan minskas eller om behandlingen bör justeras på annat sätt.
Vad betyder ”måttlig motion” om man tränade mycket innan sjukdomen?
Motion är generellt en viktig del av en hälsosam livsstil och kan vara positivt för patienter med förmaksflimmer. ”Måttlig” betyder inte nödvändigtvis att man måste sluta träna helt.
För en vältränad person kan måttlig motion exempelvis vara en aktivitet där pulsen ökar, men där man fortfarande kan prata i hela meningar. Det är dock individuellt, särskilt om man har hjärtsvikt eller annan hjärtsjukdom.
Regelbunden motion ingår i modern behandling och hantering av riskfaktorer vid förmaksflimmer.
Min LVEF har förbättrats från 20 till 50 %, men jag är fortfarande NYHA III. Kan de onormala EKG-förändringarna förklara min nedsatta funktionsförmåga?
Det går inte att dra den slutsatsen enbart utifrån EKG-beskrivningarna.
En förbättring av LVEF från 20 % till 50 % är mycket positiv, men en LVEF på 50 % betyder inte nödvändigtvis att hjärtats funktion är normal på alla områden. Kvarstående NYHA III-symtom kan ha flera orsaker – exempelvis kvarvarande hjärtsvikt, problem med hjärtrytmen, klaffsjukdom, förhöjt tryck i lungorna, nedsatt fysisk kapacitet eller andra faktorer.
De beskrivna EKG-förändringarna bör därför bedömas tillsammans med ekokardiografi, blodprover, eventuell rytmövervakning och den samlade kliniska bedömningen. Vid så uttalad funktionsnedsättning bör detta följas upp av en hjärtspecialist.
Jag får ibland mycket snabb hjärtrytm på natten, men Apple Watch registrerar det inte. Jag har genomgått ablation och tar Bisoprolol och Eliquis. Kan flimret ha kommit tillbaka?
Ja, det är möjligt, men det kan också vara en annan form av hjärtrytmrubbning. En Apple Watch registrerar inte nödvändigtvis alla korta anfall, särskilt om episoden är mycket kort eller oregelbunden.
Efter en ablation kan förmaksflimmer komma tillbaka, men hjärtklappning kan också bero på extraslag eller andra rytmrubbningar. Om episoderna fortsätter kan längre tids EKG-monitorering vara ett bra sätt att ta reda på vilken rytm som faktiskt förekommer under symtomen.
Man ska inte själv ändra Bisoprolol eller Eliquis utan att tala med sin läkare. Behovet av blodförtunnande behandling efter ablation beror fortfarande på den individuella risken för blodpropp.
Jag har efter PFA-ablation fått episoder med ”mental nedstängning” i 15–20 minuter, särskilt efter måltider. Jag har lågt blodtryck och låg puls. Vad kan det bero på?
Det bör undersökas närmare och ska inte utan vidare kopplas till den tidigare ablationen.
Beskrivningen av episoder med möjlig påverkan på medvetandet i 15–20 minuter i kombination med låg puls och lågt blodtryck gör det relevant att bland annat undersöka blodtryck och hjärtrytm under episoderna. Efter en måltid kan blodtrycket också sjunka hos vissa personer, men det finns flera möjliga förklaringar.
En läkare kan bland annat överväga EKG, längre tids rytmövervakning, blodtrycksmätningar och relevanta blodprover. Om det handlar om faktisk svimning, upprepade episoder, bröstsmärta, andnöd, nya neurologiska symtom eller kvarstående påverkat medvetande bör man söka akut vård.
Har du frågor om hjärtflimmer?
Webbinariet visar hur många olika frågor som kan uppstå när man får diagnosen förmaksflimmer. För vissa är det viktigaste att förstå risken för blodpropp. För andra handlar det om läkemedel, motion, ablation eller oro för vad diagnosen innebär på längre sikt.
Den viktigaste poängen är att förmaksflimmer inte är en sjukdom med en enda behandling. Behandlingen ska anpassas till den enskilda patienten och omprövas fortlöpande. De europeiska riktlinjerna betonar bland annat behandling av riskfaktorer, förebyggande av blodpropp, kontroll av hjärtrytm och hjärtfrekvens samt individuell uppföljning.
Se hela Rytmedoktors livewebbinarium med Peter Steen Hansen, Jacob Pontoppidan och Sam Riahi här:
Denna artikel är utarbetad som patientinformation och kan inte ersätta en individuell bedömning hos den egna läkaren eller hjärtläkaren. Läkemedel bör inte ändras eller sättas ut utan överenskommelse med behandlande läkare.
Lämna ett svar