Vad du bör veta om ditt förmaksflimmer E-bok från ”Rytmedoktor”

Tryk på billedet for at læse ebog

Oavsett om du först nyligen fått konstaterat förmaksflimmer eller om du haft det under en längre tid finns det olika saker som gäller den här hjärtrytmrubbningen, som det är bra att känna till. Jag ska försöka dela med mig av det jag tycker du bör veta, som patient med förmaksflimmer. Jag har valt att dela in ämnena i olika kapitel, som tillsammans skulle kunna fungera som en sorts ”Kurs för dig med förmaksflimmer

Patienter med förmaksflimmer upplever dålig livskvalitet jämfört med friska personer och med befolkningen i allmänhet. Vidare uttrycker många att de inte har fått tillräckliga kunskaper – eller mycket olika och luddiga kunskaper – om vilka förhållningsregler som gäller vid förmaksflimmer. Och att man allmänt sett känner sig dåligt informerad och inte upplever att man får tillräcklig hjälp från de hälsoproffs (läkare och sjuksköterskor) man har träffat.

Min egen erfarenhet, som också stöds av olika vetenskapliga undersökningar, är att ökade kunskaper – i bred mening – kan eliminera eller minska den ångest, osäkerhet och stress som hör ihop med att ha (fått) förmaksflimmer. Och det gör det lättare att leva ett bra liv med god livskvalitet, trots förmaksflimmer. Kunskap om behandlingsmöjligheter ger dig bättre underlag för att förstå och ta ställning till de olika behandlingsmöjligheter som finns.

Målet bör vara att du ska kunna leva ett liv som inte avsevärt avviker från det du hade kunnat leva om du inte haft förmaksflimmer. Både vad gäller fysisk och psykisk/intellektuell kapacitet. Att din totala livskvalitet i bredast möjliga mening ska vara opåverkad av förmaksflimret. Och att de hälsorisker som hör ihop med att ha fått problem med hjärtrytmen i form av förmaksflimmer hanteras på bästa sätt.

Avslutningsvis har jag även skrivit om förmaksfladder. Det mesta som kan sägas och skrivas om förmaksflimmer gäller även för förmaksfladder. Men det finns några särskilda omständigheter som kan vara bra att känna till.

Kapitlen omfattar:

I. Hjärtat och kretsloppet

KRETSLOPPET                                                                                         
En grundläggande förståelse för kretsloppet, där blodet får näring (syre) i lungorna och därefter ska ut i kroppen för att försörja våra organ med bränsle:
Kretsloppet
HJÄRTATS UPPBYGGNAD                                                                                                      
Hjärtat består av två förmak (atria) och två kammare (ventriklar), fyra hjärtklaffar och ett ledningssystem som styr den elektriska aktiveringen – pulsen:
Hjärtats uppbyggnad
DEN NORMALA HJÄRTRYTMEN                                                                                                                                                                                   
 Hjärtats elektriska impulser startas i höger förmak och brer därifrån ut sig i båda förmaken och sedan i båda kamrarna:
Den normala hjärtrytmen – “Sinusrytmen”
DE ELEKTRISKA IMPULSERNA                                                                                           
Hjärtat elektriska aktivitet styrs i ett mycket fint samspel mellan hjärtats ledningssystem och inverkan av nervsystem och olika hormoner:
De elektriska impulserna

II. Förmaksflimmer      

Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen. Ungefär 300.000 svenskar har förmaksflimmer:
Förmaksflimmer
OLIKA TYPER AV FÖRMAKSFLIMMER                                                                             
Vissa har bara förmaksflimmer då och då – andra har det hela tiden:
Olika typer av förmaksflimmer
SYMTOM                                                                                              
Vissa kan ha förmaksflimmer utan att veta om det, medan andra är mycket påverkade:
Symtom
HUR DU TAR DIN PULS                                                                                        
Ett enkelt sätt att själv testa om hjärtrytmen är normal, är att ta sin egen puls. Se och läs hur:
Ta pulsen – det kan skona din hjärna
 
EKG                                                                                                                                    
Vad betyder de olika svaren när läkaren eller sjuksköterskan tar ett EKG:
ElektroKardioGram (EKG)
KOMPLIKATIONER
Blodproppar i hjärnan och fel i hjärtats pumpkraft är några av de komplikationer till förmaksflimmer som förekommer:
BLODPROPP I HJÄRNAN (STROKE, SLAGANFALL)                                                                                                                              
Blodpropp och blödning -och hur går det om jag inte tål medicinen?
Lär dig symtomen på en blodpropp i hjärnan
NEDSATT PUMPKRAFT I HJÄRTAT (HJÄRTSVIKT)                                                                           
Nedsatt pumpkraft i hjärtat (hjärtsvikt)

III. Riskfaktorer för förmaksflimmer

Det finns olika faktorer som kan öka risken för att utveckla förmaksflimmer. Och som kan öka risken för att få nya anfall av förmaksflimmer:
 ÅLDER                                                                                                  
Förmaksflimmer blir vanligare ju äldre vi blir:
Förmaksflimmer och ålder
HÖGT BLODTRYCK                                                                                                                       
Personer med högt blodtryck har 4 – 5 gånger ökad risk att få hjärtflimmer:
Högt blodtryck
HJÄRTSVIKT – NEDSATT PUMPKRAFT                                                                    
Förmaksflimmer med snabb puls kan leda till nedsatt pumpkraft. Men nedsatt pumpkraft kan också leda till förmaksflimmer:
Hjärtsvikt – nedsatt pumpkraft
FÖRHÖJD ÄMNESOMSÄTTNING                                                                                                                          
Förmaksflimmer är vanligare om man har förhöjd ämnesomsättning:
Förhöjd ämnesomsättning (“Hypertyreos”)
ÖVERVIKT                                                                                                                                      
Signifikant övervikt ökar risken för förmaksflimmer. Och viktminskning är bra:
Övervikt och viktminskning – betydelse för förmaksflimmer
Samband mellan övervikt och förmaksflimmer
DIABETES (SOCKERSJUKA)                                                                                                          
Om du har diabetes har du också ökad risk för förmaksflimmer. Men – ännu viktigare – även ökad risk för komplikationer i form av blodpropp:
Diabetes
KRONISK OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM (KOL)                                                                           
KOL belastar inte bara dina lungor, utan även ditt hjärta:
Kronisk obstruktiv lungsjukdom – KOL
OBSTRUKTIV SÖMNAPNÉ                                                                                                             
Det är många med sömnapné som har förmaksflimmer. Och behandling hjälper:
Förmaksflimmer och sömnapné
ALKOHOL                                                                                                                                        
Måttlighet, men inte avhållsamhet:
Ny kunskap om alkohol och förmaksflimmer
STRESS                                                                                                                                          
Det finns vissa saker som pekar på att stress ökar risken för att få förmaksflimmer:
Stress och förmaksflimmer
IDROTT?                                                                                                                                        
Oftast för lite – och bara sällan för mycket:
Finns det ett samband mellan fysisk träning och förmaksflimmer?
Förmaksflimmer och motion/idrott

IV. Behandling

MÅL FÖR BEHANDLINGEN                                                                                                                            
Behandlingen av förmaksflimmer ska fokusera på att minska risken för blodproppar, minska risken för att utveckla hjärtsvikt och ge dig bästa möjliga livskvalitet:
Mål för behandlingen av förmaksflimmer
FÖREBYGGANDE AV KOMPLIKATIONER I FORM AV BLODPROPP/SLAGANFALL                          
Förmaksflimmer kan öka risken för blodproppar – oftast i hjärnan. Denna risk måste naturligtvis minskas så mycket som möjligt:
Blodpropp och blödning -och hur går det om jag inte tål medicinen?
MEDICINSK BEHANDLING                                                                                                      
Ofta kan en medicinsk behandling med hjärtmedicin göra livet med förmaksflimmer bra:
Medicinsk behandling av förmaksflimmer
ELKONVERTERING (ELEKTRISK STÖT)                                                                                  
Om ditt förmaksflimmer inte upphör av sig själv kan man hjälpa hjärtat med en elektrisk stöt:
Elkonvertering – elektrisk stöt som får hjärtat i korrekt rytm
ABLATIONSBEHANDLING (BRÄNNING, VÄRMEBEHANDLING, KRYO- (FRYS-) BEHANDLING)                                                                                                                                   
När medicinsk behandling inte ger tillfredsställande resultat, ger för många biverkningar – eller om du föredrar att så långt som möjligt undvika att ta hjärtrytmreglerande medicin:
Ablationsbehandling för förmaksflimmer
När ska man överväga ablationsbehandling (bränning/frysning) för förmaksflimmer?
Hur bra fungerar ablation på förmaksflimmer?
Vad är bäst som behandling av periodiskt förmaksflimmer – värme eller kyla?
PACEMAKER OCH HIS-ABLATION                                                                                                                                                        
Om du fortfarande har problem med ditt förmaksflimmer – trots olika försök med medicinsk behandling och trots ablationsbehandling/-ar – kan en lösning vara att operera in en pacemaker och därefter utföra en mycket enkel ablation, där man avbryter den elektriska förbindelsen mellan hjärtats förmak (atrier) och kamrar (ventriklar):
His-ablation

V. Förmaksfladder

Förmaksfladder finns ofta i ”samma hjärtan” som förmaksflimret. Symtom och förhållningsregler för att undvika blodproppar är desamma. Ofta rekommenderar man ablationsbehandling som första val:
Förmaksfladder

VI. Praktiska råd för vardagen

VAD KAN DU SJÄLV GÖRA                                                                                        
När du har fått förmaksflimmer är det naturligt att du tänker på och frågar om det finns något du själv kan göra för att förbättra din situation:
Vad kan du själv göra för att förbättra din situation med förmaksflimmer?
VAD GÖR JAG NÄR JAG FÅR FÖRMAKSFLIMMER (IGEN)?                                                             
Tyvärr kommer vissa att uppleva att förmaksflimret – trots medicin, ablation eller annan behandling – ändå återkommer, efter kortare eller längre tid:
Vad gör jag när jag får förmaksflimmer (igen)?
SUND LIVSSTIL                                                                                                                               
Hur ska jag leva med mitt förmaksflimmer – kost, motion och så vidare:
Hälsosam livsstil