Ny viden om alkohol og atrieflimren (hjerteflimmer)

Ny kunskap om alkohol och förmaksflimmer

,
alkohol och förmaksflimmer

Under de senaste åren har det kommit flera nya undersökningar av sambandet mellan alkohol och förmaksflimmer. Under många år har det rått enighet om att det finns ett samband mellan hög alkoholförbrukning och förmaksflimmer. Och att ett stort intag åt gången – berusning – ökar risken för förmaksflimmer. Och det har också rått enighet om att hög förbrukning av alkohol – både dagligen och i form av berusning – ökar risken för att utlösa förmaksflimmer hos personer som tidigare har haft återkommande förmaksflimmer. Större mängder alkohol kan alltså både disponera för att utveckla förmaksflimmer och för att utlösa episoder av förmaksflimmer om man redan har disposition för flimmer.

Samband mellan blygsam eller moderat alkoholkonsumtion och förmaksflimmer

Däremot har det inte rått samma enighet när det gäller blygsam och moderat alkoholförbrukning och samband med förmaksflimmer.

En grupp svenska forskare har undersökt detta i en mycket stor grupp svenska män och kvinnor. Och samtidigt har de gjort en samlad analys av de studier som tidigare har sett på detta samband. På så sätt har de kunnat påvisa att för varje ökning av det dagliga alkoholintaget med 1 alkoholenhet (standardglas, 1 normalstark öl eller 1 glas vin) ökar risken för att få hjärtflimmer med 8 %. Det vill säga att om man – i genomsnitt – förbrukar 21 alkoholenheter per vecka (motsvarar i genomsnitt tre enheter per dag) ökar man risken för förmaksflimmer med 25 %. Och därmed sin livstidsrisk från cirka 25 % till knappt 35 %. 

Detta samband är rensat för olika kön, ålder och förekomst av andra disponerande faktorer, såsom högt blodtryck, diabetes, annan hjärtsjukdom, övervikt och så vidare. Detta samband kunde bekräftas när man sammanställde informationen från en större mängd undersökningar som tidigare har sett på sambandet mellan alkohol och förmaksflimmer. Det råder alltså ingen tvekan om att även en mindre alkoholförbrukning ger en viss ökad risk för att få förmaksflimmer. Det är förmodligen ett samspel mellan många olika faktorer som alkohol kan påverka, som ligger till grund för den ökade förekomsten av förmaksflimmer i takt med en ökad förbrukning av alkohol.

Ändringar i hjärtats impulsledning beroende på information om alkoholintag

En australiensisk forskargrupp har sett på ändringar i hjärtats impulsledning, beroende på den information om alkoholförbrukning man kunnat få från försöksdeltagarna. De fann att man kunde påvisa störningar av impulsutbredningen i hjärtats förmak, som fanns i högre grad, ju högre den genomsnittliga alkoholförbrukningen var. Och att detta samband också gjorde sig gällande vid en moderat alkoholkonsumtion på – i genomsnitt – 2 – 3 alkoholenheter per dag, eller 14 – 21 alkoholenheter per vecka. De störningar som kunde påvisas i impulsutbredningen var av ett slag som vi normalt förbinder med en ökad risk för förmaksflimmer. Man kunde emellertid inte med säkerhet påvisa någon störning i impulsutbredningen hos de personer som hade ett alkoholintag – högst 1 alkoholenhet per dag (under 7 alkoholenheter per vecka) – i jämförelse med personer som inte alls drack alkohol.

På bilden ovan är de röd/gul/gröna områdena ställen där impulsledningen är störd. De tre bilderna representerar vänstra förmaket hos en person som aldrig dricker alkohol (non drinker), en person med ett alkoholintag under 7 alkoholenheter per vecka (mild drinker) och en person med ett alkoholintag på 7 – 21 alkoholenheter i veckan (moderate drinker). Det är förändringar som jag också själv ser, när jag utför ablationsbehandling för förmaksflimmer.

Min tolkning av resultaten

Jag tolkar själv de här resultaten – både från de svenska och de australiensiska forskarna – så, att jag inte vill avråda från ett glas vin eller två under helgen, kanske till och med både fredag och lördag. Men att man ska undvika alkohol till vardags och undvika att dricka större mängder alkohol på det stora hela.

Comments

8 svar till ”Ny kunskap om alkohol och förmaksflimmer”

  1. Profilbild för Stig Rudblad
    Stig Rudblad

    Hej !
    Studier av denna typ utgår från att man får det resultat man önskar dvs man lägger upp studien och bortser från väsentliga faktorer.
    Kan alkohol ha en avstressande effekt och därigenom hos individen minska risken för FF ? Har viktnedgången betydelse ?
    I stora studier kan man påvisa mycket små skillnader ! Vad innebär 25% riskökning egentligen ? Att 5 av hundra drabbas jfrt med 4 av hundra normalt !
    Att påstå att 1 glas vin i veckan, vilket ni gör, vid extrapolering ökar risken för FF ter sig för mig och andra mer som en fanatisk ”religion” mot allt vad alkohol innebär och helt onyanserat.

    1. Profilbild för Peter Steen
      Peter Steen

      Hej Stig,
      Jeg er i princippet enig i dine kommentarer. Det er også grunden til, at jeg – i mit indlæg konkluderer:

      “Jag tolkar själv de här resultaten – både från de svenska och de australiensiska forskarna – så att jag inte vill avråda från ett glas vin eller två under helgen, kanske till och med både fredag och lördag. Men att man ska undvika alkohol till vardags och undvika att dricka större mängder alkohol på det stora hela.”
      Mvh. Peter Steen

  2. Profilbild för Stig Rudblad
    Stig Rudblad

    Hej !
    Studier av denna typ utgår från att man får det resultat man önskar dvs man lägger upp studien och bortser från väsentliga faktorer.
    Kan alkohol ha en avstressande effekt och därigenom hos individen minska risken för FF ? Har viktnedgången betydelse ?
    I stora studier kan man påvisa mycket små skillnader ! Vad innebär 25% riskökning egentligen ? Att 5 av hundra drabbas jfrt med 4 av hundra normalt !
    Att påstå att 1 glas vin i veckan, vilket ni gör, vid extrapolering ökar risken för FF ter sig för mig och andra mer som en fanatisk ”religion” mot allt vad alkohol innebär och helt onyanserat.

    1. Profilbild för Peter Steen
      Peter Steen

      Hej Stig,
      Jeg er i princippet enig i dine kommentarer. Det er også grunden til, at jeg – i mit indlæg konkluderer:

      “Jag tolkar själv de här resultaten – både från de svenska och de australiensiska forskarna – så att jag inte vill avråda från ett glas vin eller två under helgen, kanske till och med både fredag och lördag. Men att man ska undvika alkohol till vardags och undvika att dricka större mängder alkohol på det stora hela.”
      Mvh. Peter Steen

  3. Profilbild för Stig Rudblad

    Med statistik kan man forskningsmässigt bevisa signifikanser men i detta fall är enkäter det man stöder sig på !
    Folk anger alltid betydligt mindre konsumtion än sanningen vilket innebär att man kan dricka betydligt mer utan risk ! Dessutom tar statistik inte hänsyn till individuella variationer !
    Sluta med överdriven förmyndarmentalitet !

    1. Profilbild för Peter Steen Hansen
      Peter Steen Hansen

      Tack för din kommentar. Jag håller med dig om att enkätundersökningar av livsstilsfaktorer som alkoholkonsumtion kan vara vilseledande – och sannolikt underskatta den verkliga konsumtionen. Ändå visar erfarenheten att många människor kan minska antalet flimmerepisoder genom att begränsa alkoholkonsumtionen. Rytmedoktor är inte en anhängare av beskydd, utan snarare av att kunna göra medvetna val.

  4. Profilbild för Jimmy
    Jimmy

    Om man har ett konstant flimmer,dp märker jag ju inte av vad som påverkar mitt flimmer,om jag nu vill dricka nått eller ett par glas vin på helgen,skulle det va ok tro?kan ju lika gärna va stress som utlöser det igen,har gjort 5 elkonverteringar o alltid har mitt flimmer kommit tillbaka efter nån vecka,oavsett om jag avstått alkohol eller inte
    Mvh jimmy

    1. Profilbild för Peter Steen Hansen
      Peter Steen Hansen

      Hej Jimmy og tak for kommentar og spørgsmål. Om du har konstant flimmer, er betydningen af alkohol som udløsende faktor ikke relevant. Så et par glas vin på helgen skulle gå bra.
      Med venlig hilsen,
      Peter Steen/Rytmedoktor

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rytmedoktor är hjärtläkare Peter Steen Hansen, Jacob Pontoppidan och Sam Riahi, som genom mer än 25 år först och främst har behandlat hjärtrytmstörningar.

Om Rytmedoktor