De elektriska impulserna

Ditt hjärtas pumpfunktion styrs med hjälp av svaga elektriska impulser som uppstår i ett område av det högra förmaket (höger atrium) som kallas för sinusknutan. Sinusknutan kallas emellanåt för ditt hjärtas naturliga pacemaker. Den sänder regelbundet (när du har sinusrytm) ut impulser – fler, om du är fysiskt aktiv och färre om du slappnar av. Dessa impulser brer ut sig i hjärtat – först genom förmaken och sedan genom kamrarna. Detta får först förmaken att dra ihop sig och därmed tömma sig. Och sedan drar kamrarna ihop sig och tömmer sig – det ”blå och använda” blodet till lungorna, det ”röda och friska” syresatta blodet till hjärnan, musklerna och andra organ i kroppen.

Hur sprider impulserna sig? 

I figuren nedan kan du se hur impulserna normalt brer ut sig. De rör sig från sinusknutan till kamrarna genom AV-knutan. AV-knutan fungerar som en sorts relästation, som bromsar impulsutbredningen lite, så att kamrarna får tid att fyllas med blod från förmaken. När impulserna når kamrarna drar både höger och vänster kammare ihop sig samtidigt och skickar ut blod från hjärtat till lungorna (höger kammare) respektive resten av kroppen (vänster kammare). Detta upprepas för varje hjärtslag. Hjärtat vilar sig ett kort ögonblick efter varje hjärtslag – för att därefter skicka ut ett nytt hjärtslag. I ett normalt hjärta drar sig alla rummen alltså ihop regelbundet eller rytmiskt.

Det är dina hjärtslag som skapar din puls, som du kan känna – exempelvis vid handleden eller på halsen. Hastigheten och regelbundenheten av dina pulsslag – och därmed din hjärtrytm – kan mätas genom att ta pulsen. Pulshastigheten (pulsslag per minut) talar om hur snabbt ditt hjärta slår. Och rytmen kan bedömas på om pulsen är regelbunden (rytmisk, i takt) eller om den är oregelbunden (orytmisk, ur takt).

När din läkare tar ett EKG (elektrokardiogram) är det för att bedöma hjärtats elektriska impulser. Varje del av ett EKG avspeglar olika delar av de elektriska impulsernas väg genom hjärtat.