Vad du bör veta om ditt förmaksflimmer

 

 

Oavsett om du först nyligen fått konstaterat förmaksflimmer eller om du haft det under en längre tid finns det olika saker som gäller den här hjärtrytmrubbningen, som det är bra att känna till. Jag ska försöka dela med mig av det jag tycker du bör veta, som patient med förmaksflimmer. Jag har valt att dela in ämnena i olika kapitel, som tillsammans skulle kunna fungera som en sorts ”Kurs för dig med förmaksflimmer

Patienter med förmaksflimmer upplever dålig livskvalitet jämfört med friska personer och med befolkningen i allmänhet. Vidare uttrycker många att de inte har fått tillräckliga kunskaper – eller mycket olika och luddiga kunskaper – om vilka förhållningsregler som gäller vid förmaksflimmer. Och att man allmänt sett känner sig dåligt informerad och inte upplever att man får tillräcklig hjälp från de hälsoproffs (läkare och sjuksköterskor) man har träffat.

Min egen erfarenhet, som också stöds av olika vetenskapliga undersökningar, är att ökade kunskaper – i bred mening – kan eliminera eller minska den ångest, osäkerhet och stress som hör ihop med att ha (fått) förmaksflimmer. Och det gör det lättare att leva ett bra liv med god livskvalitet, trots förmaksflimmer. Kunskap om behandlingsmöjligheter ger dig bättre underlag för att förstå och ta ställning till de olika behandlingsmöjligheter som finns.

Målet bör vara att du ska kunna leva ett liv som inte avsevärt avviker från det du hade kunnat leva om du inte haft förmaksflimmer. Både vad gäller fysisk och psykisk/intellektuell kapacitet. Att din totala livskvalitet i bredast möjliga mening ska vara opåverkad av förmaksflimret. Och att de hälsorisker som hör ihop med att ha fått problem med hjärtrytmen i form av förmaksflimmer hanteras på bästa sätt.

Avslutningsvis har jag även skrivit om förmaksfladder. Det mesta som kan sägas och skrivas om förmaksflimmer gäller även för förmaksfladder. Men det finns några särskilda omständigheter som kan vara bra att känna till.

 

Kapitlen omfattar:

I. Hjärtat och kretsloppet

Kretsloppet                                                                                         

En grundläggande förståelse för kretsloppet, där blodet får näring (syre) i lungorna och därefter ska ut i kroppen för att försörja våra organ med bränsle:

Hjärtats uppbyggnad                                                                                                      

Hjärtat består av två förmak (atria) och två kammare (ventriklar), fyra hjärtklaffar och ett ledningssystem som styr den elektriska aktiveringen – pulsen:

Den normala hjärtrytmen                                                                                                                                                                                   

 Hjärtats elektriska impulser startas i höger förmak och brer därifrån ut sig i båda förmaken och sedan i båda kamrarna:

De elektriska Impulserna                                                                                           

Hjärtat elektriska aktivitet styrs i ett mycket fint samspel mellan hjärtats ledningssystem och inverkan av nervsystem och olika hormoner:

 

II. Förmaksflimmer      

Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen. Ungefär 300.000 svenskar har förmaksflimmer:

Olika typer av förmaksflimmer                                                                             

Vissa har bara förmaksflimmer då och då – andra har det hela tiden:

Symtom                                                                                              

Vissa kan ha förmaksflimmer utan att veta om det, medan andra är mycket påverkade:

Hur du tar din puls                                                                                        

Ett enkelt sätt att själv testa om hjärtrytmen är normal, är att ta sin egen puls. Se och läs hur:

 

EKG                                                                                                                                    

Vad betyder de olika svaren när läkaren eller sjuksköterskan tar ett EKG:

Komplikationer

Blodproppar i hjärnan och fel i hjärtats pumpkraft är några av de komplikationer till förmaksflimmer som förekommer:

Blodpropp i hjärnan (stroke, slaganfall)                                                                                                                              
Nedsatt pumpkraft i hjärtat (hjärtsvikt)                                                                           

III. Riskfaktorer för förmaksflimmer

Det finns olika faktorer som kan öka risken för att utveckla förmaksflimmer. Och som kan öka risken för att få nya anfall av förmaksflimmer:

 Ålder                                                                                                  

Förmaksflimmer blir vanligare ju äldre vi blir:

Högt blodtryck                                                                                                                       

Personer med högt blodtryck har 4 – 5 gånger ökad risk att få hjärtflimmer:

Hjärtsvikt – nedsatt pumpkraft                                                                    

Förmaksflimmer med snabb puls kan leda till nedsatt pumpkraft. Men nedsatt pumpkraft kan också leda till förmaksflimmer:

Förhöjd ämnesomsättning                                                                                                                          

Förmaksflimmer är vanligare om man har förhöjd ämnesomsättning:

Övervikt                                                                                                                                      

Signifikant övervikt ökar risken för förmaksflimmer. Och viktminskning är bra:

Diabetes (sockersjuka)                                                                                                          

Om du har diabetes har du också ökad risk för förmaksflimmer. Men – ännu viktigare – även ökad risk för komplikationer i form av blodpropp:

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)                                                                           

KOL belastar inte bara dina lungor, utan även ditt hjärta:

Obstruktiv sömnapné                                                                                                             

Det är många med sömnapné som har förmaksflimmer. Och behandling hjälper:

Alkohol                                                                                                                                        

Måttlighet, men inte avhållsamhet:

Stress                                                                                                                                          

Det finns vissa saker som pekar på att stress ökar risken för att få förmaksflimmer:

Idrott?                                                                                                                                        

Oftast för lite – och bara sällan för mycket:

 

IV. Behandling

Mål för behandlingen                                                                                                                            

Behandlingen av förmaksflimmer ska fokusera på att minska risken för blodproppar, minska risken för att utveckla hjärtsvikt och ge dig bästa möjliga livskvalitet:

Förebyggande av komplikationer i form av blodpropp/slaganfall                          

Förmaksflimmer kan öka risken för blodproppar – oftast i hjärnan. Denna risk måste naturligtvis minskas så mycket som möjligt:

Medicinsk behandling                                                                                                      

Ofta kan en medicinsk behandling med hjärtmedicin göra livet med förmaksflimmer bra:

Elkonvertering (elektrisk stöt)                                                                                  

Om ditt förmaksflimmer inte upphör av sig själv kan man hjälpa hjärtat med en elektrisk stöt:

Ablationsbehandling (bränning, värmebehandling, kryo- (frys-) behandling)                                                                                                                                   

När medicinsk behandling inte ger tillfredsställande resultat, ger för många biverkningar – eller om du föredrar att så långt som möjligt undvika att ta hjärtrytmreglerande medicin:

 

Pacemaker och His-ablation                                                                                                                                                        

Om du fortfarande har problem med ditt förmaksflimmer – trots olika försök med medicinsk behandling och trots ablationsbehandling/-ar – kan en lösning vara att operera in en pacemaker och därefter utföra en mycket enkel ablation, där man avbryter den elektriska förbindelsen mellan hjärtats förmak (atrier) och kamrar (ventriklar):

 

V. Förmaksfladder

Förmaksfladder finns ofta i ”samma hjärtan” som förmaksflimret. Symtom och förhållningsregler för att undvika blodproppar är desamma. Ofta rekommenderar man ablationsbehandling som första val:

 

VI. Praktiska råd för vardagen

Vad kan du själv göra                                                                                        

När du har fått förmaksflimmer är det naturligt att du tänker på och frågar om det finns något du själv kan göra för att förbättra din situation:

 

Vad gör jag när jag får förmaksflimmer (igen)?                                                             

Tyvärr kommer vissa att uppleva att förmaksflimret – trots medicin, ablation eller annan behandling – ändå återkommer, efter kortare eller längre tid:

 

SunD LIVSSTIL                                                                                                                               

Hur ska jag leva med mitt förmaksflimmer – kost, motion och så vidare: