Ny kunskap om alkohol och förmaksflimmer

 

Under de senaste åren har det kommit flera nya undersökningar av sambandet mellan alkohol och förmaksflimmer. Under många år har det rått enighet om att det finns ett samband mellan hög alkoholförbrukning och förmaksflimmer. Och att ett stort intag åt gången – berusning – ökar risken för förmaksflimmer. Och det har också rått enighet om att hög förbrukning av alkohol – både dagligen och i form av berusning – ökar risken för att utlösa förmaksflimmer hos personer som tidigare har haft återkommande förmaksflimmer. Större mängder alkohol kan alltså både disponera för att utveckla förmaksflimmer och för att utlösa episoder av förmaksflimmer om man redan har disposition för flimmer.

Däremot har det inte rått samma enighet när det gäller blygsam och moderat alkoholförbrukning och samband med förmaksflimmer.

En grupp svenska forskare har undersökt detta i en mycket stor grupp svenska män och kvinnor. Och samtidigt har de gjort en samlad analys av de studier som tidigare har sett på detta samband. På så sätt har de kunnat påvisa att för varje ökning av det dagliga alkoholintaget med 1 alkoholenhet (standardglas, 1 normalstark öl eller 1 glas vin) ökar risken för att få hjärtflimmer med 8 %. Det vill säga att om man – i genomsnitt – förbrukar 21 alkoholenheter per vecka (motsvarar i genomsnitt tre enheter per dag) ökar man risken för förmaksflimmer med 25 %. Och därmed sin livstidsrisk från cirka 25 % till knappt 35 %. Detta samband är rensat för olika kön, ålder och förekomst av andra disponerande faktorer, såsom högt blodtryck, diabetes, annan hjärtsjukdom, övervikt och så vidare. Detta samband kunde bekräftas när man sammanställde informationen från en större mängd undersökningar som tidigare har sett på sambandet mellan alkohol och förmaksflimmer. Det råder alltså ingen tvekan om att även en mindre alkoholförbrukning ger en viss ökad risk för att få förmaksflimmer. Det är förmodligen ett samspel mellan många olika faktorer som alkohol kan påverka, som ligger till grund för den ökade förekomsten av förmaksflimmer i takt med en ökad förbrukning av alkohol.

En australiensisk forskargrupp har sett på ändringar i hjärtats impulsledning, beroende på den information om alkoholförbrukning man kunnat få från försöksdeltagarna. De fann att man kunde påvisa störningar av impulsutbredningen i hjärtats förmak, som fanns i högre grad, ju högre den genomsnittliga alkoholförbrukningen var. Och att detta samband också gjorde sig gällande vid en moderat alkoholkonsumtion på – i genomsnitt – 2 – 3 alkoholenheter per dag, eller 14 – 21 alkoholenheter per vecka. De störningar som kunde påvisas i impulsutbredningen var av ett slag som vi normalt förbinder med en ökad risk för förmaksflimmer. Man kunde emellertid inte med säkerhet påvisa någon störning i impulsutbredningen hos de personer som hade ett alkoholintag – högst 1 alkoholenhet per dag (under 7 alkoholenheter per vecka) – i jämförelse med personer som inte alls drack alkohol.

 

På bilden ovan är de röd/gul/gröna områdena ställen där impulsledningen är störd. De tre bilderna representerar vänstra förmaket hos en person som aldrig dricker alkohol (non drinker), en person med ett alkoholintag under 7 alkoholenheter per vecka (mild drinker) och en person med ett alkoholintag på 7 – 21 alkoholenheter i veckan (moderate drinker). Det är förändringar som jag också själv ser, när jag utför ablationsbehandling för förmaksflimmer.

Jag tolkar själv de här resultaten – både från de svenska och de australiensiska forskarna – så att jag inte vill avråda från ett glas vin eller två under helgen, kanske till och med både fredag och lördag. Men att man ska undvika alkohol till vardags och undvika att dricka större mängder alkohol på det stora hela.

 

 

Publicerat av

Peter Steen

Igennem mere end 20 år har jeg først og fremmest interesseret mig for sygdomme og tilstande, der påvirker hjertets rytme eller puls. Jeg har uddannet mig i Hamborg og på Skejby Sygehus. Jeg er nu klinikchef på Hjertecenter Mølholm og har tidligere været overlæge på Skejby Sygehus og på Hjertecenter Varde. Jeg har specielt interesseret mig for atrieflimren (også kaldet "hjerteflimren" eller "forkammerflimren". I forbindelse med mine mange kontakter til patienter med disse problemer, har jeg oplevet at det er et stort behov for et sted, hvor man kan finde let tilgængelig - men alligevel grundig - information om hjerterytmeforstyrrelser, og hvad dertil hører. Dette er baggrunden for, at jeg har oprettet denne blog "Rytmedoktor".

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *