När ska man överväga ablationsbehandling (bränning/frysning) för förmaksflimmer?

Bedömningen av vem som ska erbjudas ablationsbehandling för förmaksflimmer är en uppgift för specialister. Det vill säga att bedömningen ska göras i samarbete mellan dig och en läkare som är specialiserad på hjärtsjukdomar (en kardiolog).

Vi har inga belägg för att ablationsbehandling – eller annan behandling för förmaksflimmer, bortsett från blodförtunnande medicin – förlänger ditt liv. Ställningstagandet till behovet av blodförtunnande medicin är absolut viktigt för att minska risken för blodproppskomplikationer så mycket som möjligt. Utöver detta är det först och främst hur plågad du är av ditt förmaksflimmer, som ska bestämma behandlingsformen. Och – om du får medicinsk behandling för ditt förmaksflimmer – om du har så plågsamma biverkningar av medicinen, att det motiverar ett byte av behandling.

Förmaksflimmer finns i två former – attackvis/periodiskt eller konstant. Attackvis ska förstås som att episoder med förmaksflimmer går över av sig själv, medan konstant förmaksflimmer endast går över om man gör en elkonvertering (DC-stöt) eller – i vissa fall – om man får medicinsk behandling. Allmänt är chanserna för att få normal hjärtrytm störst, om förmaksflimret uppträder attackvis. Attackvis förmaksflimmer kallas på läkarspråk för paroxysmalt förmaksflimmer, medan konstant förmaksflimmer kallas persisterande eller permanent förmaksflimmer. Ofta är förmaksflimret periodiskt i början, med korta episoder och långa perioder mellan dem, där hjärtrytmen är normal. Men efter hand – en utveckling som kan ta månader till år – blir anfallen tätare och av längre varaktighet. Och vid någon tidpunkt blir förmaksflimret konstant. Det betyder att det finns förmaksflimmer hela tiden, om man inte ger en elstöt eller gör en medicinsk konvertering.

 

Vid attackvis förmaksflimmer bör man överväga ablationsbehandling om:

  • Livskvaliteten är påverkad (ofta nedsatt fysisk kapacitet, ökad tendens till andfåddhet, oroskänsla i bröstet, dålig koncentrationsförmåga) trots medicinsk behandling.
  • Livskvaliteten är påverkad på grund av medicinsk behandling. Alltså påverkad livskvalitet på grund av biverkningar av den medicin du har fått utskriven av läkaren.
  • Om du i övrigt har ett normalt hjärta och är frisk, bortsett från ditt episodiska förmaksflimmer och vill ha ablation som alternativ till medicinsk behandling. Det vill säga att du inte har provat medicinsk behandling för förmaksflimret ännu. Önskemål om ablationsbehandling ska föregås av en grundlig information om denna typ av behandling, inklusive förväntningar på effekt och risk för komplikationer.

 

Vid konstant förmaksflimmer kan man överväga ablationsbehandling om:

  • Livskvaliteten är påverkad trots medicinsk behandling
  • Livskvaliteten är påverkad på grund av biverkningar av medicinsk behandling
  • Och förmaksflimret inte har varit konstant för länge. Och med ”för länge” menas längre än ett år eller mer. Samtidigt med långvarigt konstant förmaksflimmer ser man ofta vid en ultraljudsskanning av hjärtat att förmaken (atrierna) är betydligt förstorade. Detta ger i sig en lägre förväntan att kunna återupprätta normal hjärtrytm.

De absolut flesta personerna med förmaksflimmer har hög livskvalitet och bra fysisk aktivitetsnivå om de behandlas med medicin. Vi ska dock alltid – som läkare – fråga om möjliga biverkningar av den medicinska behandlingen. Vanliga biverkningar av medicinsk behandling är ökad trötthet, nedsatt fysisk kapacitet, ökad tendens att tappa andan vid fysisk aktivitet. Alltså symtom som kan likna dem man upplever på grund av förmaksflimret. Det kan alltså vara svårt att skilja mellan symtom som uppstår på grund av flimret och symtom på grund av biverkningar av den medicinska behandlingen.

Vi räknar med att omkring 5 % – eller en av tjugo – av patienterna som har förmaksflimmer bör erbjudas ablationsbehandling. Som framgår av ovanstående är det viktigt att behandla förmaksflimret effektivt medan det ännu är periodiskt. Man bör därför inte vänta för länge med att överväga ablationsbehandling.

Publicerat av

Peter Steen

Igennem mere end 20 år har jeg først og fremmest interesseret mig for sygdomme og tilstande, der påvirker hjertets rytme eller puls. Jeg har uddannet mig i Hamborg og på Skejby Sygehus. Jeg er nu klinikchef på Hjertecenter Mølholm og har tidligere været overlæge på Skejby Sygehus og på Hjertecenter Varde. Jeg har specielt interesseret mig for atrieflimren (også kaldet "hjerteflimren" eller "forkammerflimren". I forbindelse med mine mange kontakter til patienter med disse problemer, har jeg oplevet at det er et stort behov for et sted, hvor man kan finde let tilgængelig - men alligevel grundig - information om hjerterytmeforstyrrelser, og hvad dertil hører. Dette er baggrunden for, at jeg har oprettet denne blog "Rytmedoktor".

2 reaktioner till “När ska man överväga ablationsbehandling (bränning/frysning) för förmaksflimmer?”

  1. Finns det nån åldersgräns för när det inte är lämpligt med ablation? Likaså, finns det nån bmi gräns för när det inte är lämpligt?

    1. Hej Peter,
      Der er ikke nogen fast åldersgräns för när det inte är lempligt med ablation. Men man skal naturligvis altid vära uppmärksom på, att risken för komplicerande faktorer – allt andet like – öker med alderen. Jag har själv behandlet en del, som har varit mellan 75 och 80. Det samme gälder i och for sig for BMI – personligt har jag ingan fast gräns för BMI, men vil altid rekommandere viktreduktion om BMI er höggra end 28-30.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *