Hur kan vi bättre behandla människor med långvarig konstant (“ihållande” eller “kronisk”) förmaksflimmer?

Tidigare i år deltog jag på den årliga kongressen för kardiologer som är särskilt intresserade av behandling av hjärtrytmstörningar. Jag vill dela med dig ett av kongressens viktiga meddelanden:
“Vad kan vi göra för att förbättra behandlingsresultaten hos personer med konstant (“beständig” eller “kronisk”) förmaksflimmer?”:

Som jag skrev i ett annat inlägg bekräftade Lissabon-kongressen att behandlingen av förmaksflimmer med ablation (“värmebehandling” eller “förbränning”) har blivit betydligt effektivare under de senaste åren. Således kan nio av tio patienter förvänta sig att släppas från förmaksflimmer – efter bara en behandling. Det är riktigt bra och bekräftar att ablation för förmaksflimmer är en riktigt bra – och också en mycket säker – behandling.

Tyvärr gäller att bekräftelse av dessa fina resultat endast gäller den form av förmaksflimmer som uppstår periodiskt (anfall, “paroxysmal”).

Å andra sidan talar vi om behandlingen av förmaksflimmer, som är närvarande hela tiden. Eller som bara kan försvinna om hjärtat får en chock – DC-konvertering – här ser verkligheten tyvärr annorlunda ut. Vad vi än gör med människor med konstant förmaksflimmer – och särskilt om det har varit konstant förmaksflimmer i månader / år – kan maximalt 3 av 4 bli fria från förmaksflimmer under en tid. Kanske ännu sämre – bara 2 av 3 – oavsett vilken typ av ablationsbehandling, medicinsk behandling eller kombination av dessa vi använder.

Med den kunskap vi har idag finns det därför ingen tvekan om att den bästa behandlingen för konstant eller ihållande förmaksflimmer är att undvika att komma alls.

Det vill säga att dit förmaksflimmer behandlas effektivt redan medan det “bara” visas med jämna mellanrum. Och att behandla förmaksflimmer effektivt och snabbt om den börjar inte vill stoppa av sig själv.

Så det är inte en bra idé att prova långvarig medicinsk behandling med upprepade DC-omvandlingar (elektriska stötar genom bröstet). Å andra sidan bör man snabbt bedöma om behandlingen är tillräcklig – och på annat sätt överväga hänvisning till ablationsbehandling. Lyckligtvis finns det också många som är så lita hämmad av sin kroniska förmaksflimmer att det är helt okej att acceptera att det är där – men kom ihåg att tänka på behovet av blodförtunnande medicinsk behandling.

Så med konstant förmaksflimmer är det särskilt sant att “den bästa behandlingen är förebyggande”.

Udgivet af

Peter Steen

Igennem mere end 20 år har jeg først og fremmest interesseret mig for sygdomme og tilstande, der påvirker hjertets rytme eller puls. Jeg har uddannet mig i Hamborg og på Skejby Sygehus. Jeg er nu klinikchef på Hjertecenter Mølholm og har tidligere været overlæge på Skejby Sygehus og på Hjertecenter Varde. Jeg har specielt interesseret mig for atrieflimren (også kaldet "hjerteflimren" eller "forkammerflimren". I forbindelse med mine mange kontakter til patienter med disse problemer, har jeg oplevet at det er et stort behov for et sted, hvor man kan finde let tilgængelig - men alligevel grundig - information om hjerterytmeforstyrrelser, og hvad dertil hører. Dette er baggrunden for, at jeg har oprettet denne blog "Rytmedoktor".

3 tanker om “Hur kan vi bättre behandla människor med långvarig konstant (“ihållande” eller “kronisk”) förmaksflimmer?”

  1. Hej, tack för ett bra inlägg. Jag undrar vad du menar med ”släppas” från flimmer för de med attackvis för maksflimmer som genomgår en ablation? Kan en ablation göra att de aldrig mer får flimmer? Risken idag med ablation som kan ge komplikationer jämfört med vinsten gör att jag tvekar över ablation även om jag än så länge bara har attackvis förmaksflimmer och fått elkonvertera bort ett flimmer som inte gav med sig efter ca 48h en gång i mitt liv. Alla andra flimmer försvinner av sig själv på några timmar eller på ca en dag. Mvh Jonas 32 år

    1. Hej Jonas,
      Jag menar, at de fleste kan släppa från flimmer – i hvert fald under många år –
      efter en ablation. Och – at risken med ablation i erfarne händer er mycket låg. Eksempelvis har vi på mit eget center inta hat någon enstaka komplikation i de föregående 2 år – altså 0 komplikationer på tät på 1000 ablationer.
      Mvh
      Peter Steen

      1. Intressant. Min hjärtläkare på Karolinska Sjukhuset menar att jag har så lite problem än så länge, tidigare flimmerattack vart 5e år som går över av sig själv inom några timmar. I somras fick jag ett flimmer som höll i sig i 2 dygn så vi fick elkonvertera det tillbaka, de va första gången för mig, 1 månad senare fick jag flimmer igen vid en ansträngning men de flimmret släppte av sig själv efter 1 dygn. Min hjärtläkare tycker vi kan vänta tills flimmret blivit mer frekvent innan ablation då hon menar att de finns risker med ablation tex stroke. Och ablationstekniken blir bättre med åren, finns fördel att vänta menar hon. Kan du förklara igen vad som exakt menas med att många ablationer är lyckade som görs på patienter som är tidiga i sin flimmersjukdom? Vad menas med lyckas i detta sammanhanget då patienten har endast lite besvär med antalet flimmer. Vad menas alltså med lyckad ablation i det sammanhanget? Att de inte får flimmer sedan på 10-20 år? Eller inte alls mer? Tack på förhand!

Skriv et svar

Din e-mailadresse vil ikke blive publiceret. Krævede felter er markeret med *