Hälsosam livsstil

Dra ner på din alkoholförbrukning

Du kan ha en moderat alkoholkonsumtion, även om du har förmaksflimmer. Vissa upplever dock att även små mängder alkohol – ett enda glas vin eller öl – kan utlösa förmaksflimmer. Om det är så bör man naturligtvis, så länge det är möjligt, undvika alkohol. Annars anser jag att de vetenskapliga data vi känner till säger att du mycket väl kan dricka ett glas vin eller två, till exempel under helgen. Men att du bör undvika att dricka alkohol dagligen. Och undvik att dricka dig berusad.

 

Viktminskning

Övervikt är en riskfaktor för många problem – högt blodtryck, diabetes, förhöjt kolesterolvärde. Och även för förmaksflimmer. Du bör eftersträva ett BMI på max 27. BMI beräknas utifrån vikten i kg, dividerad två gånger med längden i meter – till exempel 100 kg dividerat med 1,8 m (180 cm) och dividerat en gång till med 1,8 = 31. Högsta ”normal gräns” är 25. Om ditt BMI är högre än 27 bör du eftersträva viktminskning. En kombination av ändrad – och mera sund och mager – kost och mer motion är den ”medicin” som behövs. Det kan vara en god idé att få hjälp med viktminskningen av en dietist och tränare – exempelvis i ett hälsocenter/motionscenter).

Rejält med fysisk aktivitet är bra, både för ditt hjärta och ditt blodomlopp. För övrigt också för din hjärna och ditt allmänna välbefinnande. Det finns en hel del data som visar att fysisk aktivitet i en nivå på cirka 30 minuter om dagen har en livsförlängande effekt och minskar risken för blodproppar i hjärta och hjärna. Det är alltså inga stora mängder av fysisk aktivitet som behövs för att få en positiv effekt. Fysisk aktivitet kan också minska risken för att få förmaksflimmer – och kan göra att du kan få ett bättre liv med ditt förmaksflimmer.

Kost

Följ de allmänna kostråden – det vill säga: ät varierad kost, ät grönsaker, ät grovt bröd och mjöl, begränsa mängden kött och mättat fett (smör och margarin). Anpassa kosten efter din fysiska aktivitet, så att du undviker övervikt.

 

Publicerat av

Peter Steen

Igennem mere end 20 år har jeg først og fremmest interesseret mig for sygdomme og tilstande, der påvirker hjertets rytme eller puls. Jeg har uddannet mig i Hamborg og på Skejby Sygehus. Jeg er nu klinikchef på Hjertecenter Mølholm og har tidligere været overlæge på Skejby Sygehus og på Hjertecenter Varde. Jeg har specielt interesseret mig for atrieflimren (også kaldet "hjerteflimren" eller "forkammerflimren". I forbindelse med mine mange kontakter til patienter med disse problemer, har jeg oplevet at det er et stort behov for et sted, hvor man kan finde let tilgængelig - men alligevel grundig - information om hjerterytmeforstyrrelser, og hvad dertil hører. Dette er baggrunden for, at jeg har oprettet denne blog "Rytmedoktor".

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *