Förmaksfladder

Förmaksfladder (atriefladder) förekommer i regel hos samma personer som kan ha förmaksflimmer. Förmaksfladder kan dock även förekomma enbart. Man har inte förmaksfladder och förmaksflimmer samtidigt, utan kanske ibland förmaksfladder och ibland förmaksflimmer.

Symtomen på förmaksfladder är ofta desamma som vid förmaksflimmer. Alltså trötthet, andfåddhet, tendens till svettningar och hjärtklappning.

Förmaksfladder medför – liksom förmaksflimmer – risk för blodpropp. Man ska därför även vid förmaksfladder bedöma om det finns behov av blodförtunnande medicin.

Till skillnad från förmaksflimmer (där de snabba impulserna i förmaken är helt tillfälliga – kaotiska) är förmaksfladder en rytmrubbning där de snabba impulserna i förmaken kommer regelbundet. Närmast som i en karusell.

Four-chamber view of heart showing conduction system. SOURCE: Original art. Used in 4A11992, 1B11992, variations in 4A11972, 6A11963; 82067; ACardio_20121010_82067_001
Image edited by Kevin Parks

Man kan behandla förmaksfladder medicinskt. Ofta har det dock inte tillräckligt bra effekt. Man rekommenderar därför ofta så kallad ablationsbehandling (eller värmebehandling/bränning). Denna behandling är mycket effektiv och botar mer än 90 % av patienterna med förmaksfladder. Det är bara en mycket måttlig risk förbunden med denna typ av behandling. Genom ablation för förmaksfladder utnyttjar man att karusellen måste gå igenom området mellan hjärtklaffen framtill och blodådern (venen) baktill. Man skapar därför genom uppvärmning en spärrlinje mellan hjärtklaffen och venen. På så sätt skapar man en vägspärr så att fladderimpulserna inte längre kan löpa runt:

Four-chamber view of heart showing conduction system. SOURCE: Original art. Used in 4A11992, 1B11992, variations in 4A11972, 6A11963; 82067; ACardio_20121010_82067_001
Image edited by Kevin Parks

Tyvärr kan det ibland uppstå problem med förmaksflimmer efter ablation för förmaksfladder. Det är nämligen samma hjärtan som kan få både förmaksfladder som förmaksflimmer.

Udgivet af

Peter Steen

Igennem mere end 20 år har jeg først og fremmest interesseret mig for sygdomme og tilstande, der påvirker hjertets rytme eller puls. Jeg har uddannet mig i Hamborg og på Skejby Sygehus. Jeg er nu klinikchef på Hjertecenter Mølholm og har tidligere været overlæge på Skejby Sygehus og på Hjertecenter Varde. Jeg har specielt interesseret mig for atrieflimren (også kaldet "hjerteflimren" eller "forkammerflimren". I forbindelse med mine mange kontakter til patienter med disse problemer, har jeg oplevet at det er et stort behov for et sted, hvor man kan finde let tilgængelig - men alligevel grundig - information om hjerterytmeforstyrrelser, og hvad dertil hører. Dette er baggrunden for, at jeg har oprettet denne blog "Rytmedoktor".

2 tanker om “Förmaksfladder”

  1. Hej! Har förmaksflimmer sedan 5 år tillbaka. Har genomgått en ablation för tre år sedan som inte gjorde nån verkan. Har flimmer tre till fyra dygn varje vecka. Har haft Moltaq och nyligen bytt till Tambocor. Fö äter jag biosoprol och Elluquis. Väntar på en ny ablation. Min kardiolog har nu bedömt att om den kommande ablationen inte verkar så anser han att man sätter in mer medicin som gör att pulsen blir låg samt att jag får en pacemaker! Hur ser ni på denna planering? Mvh Ingrid

    1. Hej Ingrid,
      Tack för ditt intresse för min blogg och för din fråga. En ny ablation löser sanno likt problemet med ditt förmaksflimmer. Om detta inte är fallet kan en pacemaker vara basen för mer kraftfull medicinsk behandling. Alternativt kan en pacemaker också utgöra basen för att därefter utföra en så kallad “His-ablation” (se uppslag om dette). Mvh Peter

Skriv et svar

Din e-mailadresse vil ikke blive publiceret. Krævede felter er markeret med *