ElektroKardioGram (EKG)

Ett EKG används för att ta reda på vilken form av hjärtrytmrubbning du har. Ett EKG visar den elektriska aktiviteten i ditt hjärta. Man använder också EKG för att undersöka om det finns tecken på påverkad blodtillförsel till hjärtat – exempelvis om det finns misstanke om en blodpropp i hjärtat med symtom som bröstsmärtor.

En EKG-undersökning är en snabb undersökning – och utan obehag. Undersökningen kan utföras på din vårdcentral eller på sjukhuset eller hos en hjärtmedicinsk specialistläkare.

Man sätter några små, självhäftande elektroder på huden på bröstkorgen, axlarna och höfterna (ibland på handled och anklar). Man ansluter ledningar från en EKG-apparat och sedan kan man göra ett EKG där man får en registrering av hjärtats elektriska aktivitet, sett från olika vinklar – representerade vid placeringen av de självhäftande elektroderna. Undersökningen kan skrivas ut på ett papper. Resultaten av undersökningen representerar den elektriska aktiviteten från förmaken (atrierna) respektive kamrarna (ventriklarna eller pumpkamrarna).

 

Om du bara har hjärtrytmrubbning någon gång emellanåt, kan EKG-undersökningen vid en given tidpunkt förstås vara helt normal.

Det kan då vara en idé att göra en registrering av hjärtrytmen under en längre tid – exempelvis 1, 2 eller flera dygn. För att göra detta använder vi olika apparater, som ofta kallas holter-apparat eller event-recorder.

 

Slutligen kan man också själv ta sitt EKG – till exempel med den nya Apple Watch Serie 4.

 

Den ger möjlighet att spela in 30 sekunders hjärtrytm – EKG – och spara den. Eller omedelbart skicka den vidare till din läkare, om du har en överenskommelse om detta. Denna form av teknik kommer naturligtvis att bli mycket vanligare under de närmaste åren.

Publicerat av

Peter Steen

Igennem mere end 20 år har jeg først og fremmest interesseret mig for sygdomme og tilstande, der påvirker hjertets rytme eller puls. Jeg har uddannet mig i Hamborg og på Skejby Sygehus. Jeg er nu klinikchef på Hjertecenter Mølholm og har tidligere været overlæge på Skejby Sygehus og på Hjertecenter Varde. Jeg har specielt interesseret mig for atrieflimren (også kaldet "hjerteflimren" eller "forkammerflimren". I forbindelse med mine mange kontakter til patienter med disse problemer, har jeg oplevet at det er et stort behov for et sted, hvor man kan finde let tilgængelig - men alligevel grundig - information om hjerterytmeforstyrrelser, og hvad dertil hører. Dette er baggrunden for, at jeg har oprettet denne blog "Rytmedoktor".

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *